IS-terroristen Khaled Shahadeh, 28, återvände till Sverige för att bli omplåstrad av den svenska sjukvården. Därefter åkte han ner för att strida för den islamistiska terrorstaten igen. Nu pekas han ut som en av fyra västsvenska IS-terrorister som betraktas som ett särskilt hot mot svenska mål – om han återkommer igen.
– Vi ger vård efter medicinskt behov, säger Thomas Lindén, ordförande i Läkarförbundets etik och ansvarsråd.
Det är Doku i samarbete med Expressen som kan avslöja att fyra IS-terrorister från Västsverige pekas ut av Säkerhetspolisen som ett särskilt hot mot Sverige.
Bedömningen görs utifrån deras långvariga stridserfarenhet, att de uttryckt vilja att utföra dåd i utlandet eller haft kontakt med aktörer som planerat den typen av dåd.
En av de fyra som, enligt Säkerhetspolisen, kan utgöra ett särskilt hot mot Sverige – om han återkommer – är Khaled Shahadeh, 28, från Angered.
– Han är så envis. Jag tror inte att han ger upp, säger hans pappa då vi träffar honom på den adress som var Khaleds senast kända i Sverige.
Pappan berättar att de försökt få sonen att komma hem, men att han vägrat. För ett par år sedan återkom han till Sverige efter en tid hos IS i Syrien. Då var han skadad i axeln, berättar pappan.
Andra källor bekräftar att Khaled Shahadeh vid återkomsten i Sverige fick hjälp av den svenska sjukvården för sina krigsskador. Efter att ha läkt klart åkte han ner till Syrien igen. Det var sommaren 2015.
Med sig tog han en ny fru som nu, enligt anhöriga, fött honom två barn i den Islamiska terrorstaten.
Och det är inte första gången som svenska IS-anhängare återkommer till Sverige med krigsskador. I minst ett ytterligare fall har en krigsskadad fått hjälp av sjukvården i landet för att därefter återvända till stridigheterna i Syrien.
”Vi värderar inte människor. Vi ger vård efter medicinskt behov utan att ta reda på vad det är för människa eller vad hon har gjort. Det är kärnan i läkaretiken.”
Thomas Lindén är ordförande i Läkarförbundets etik och ansvarsråd. Han säger att det är det medicinska behovet som styr om läkare ska ge vård eller ej, inte vem personen är.
– Vi värderar inte människor. Vi ger vård efter medicinskt behov utan att ta reda på vad det är för människa eller vad hon har gjort. Det är kärnan i läkaretiken. Det hindrar ju inte att andra instanser i samhället vidtar åtgärder mot de här personerna, men när det gäller vård gör vi ingen värdering av människan, säger Thomas Lindén.
Han fortsätter:
– Vi ger vård till fattiga och rika, vi ger vård till mördare som sitter i fängelse. Om det är så att man ska straffa människor så är det andra instanser i samhället som får göra det. Vården ska inte vara en del av bestraffningsapparaten.
Khaled Shahadehs pappa uppger att han var i kontakt med sin son senast för två månader sedan och att Säkerhetspolisen, så sent som för två veckor sedan, visade intresse för sonen.
För alla de fyra personer som Säkerhetspolisen pekat ut som ett särskilt hot utifall de återvänder är det mycket oklart var de är just nu: om de är stridande, fängslats eller om de överhuvudtaget lever under slutstriden om kalifatet. Alla de fyra utpekade har stridserfarenhet efter många år i krigets Syrien. De har var och en varit på plats där sedan minst fyra år tillbaka i tiden.
DANIEL OLSSON, reporter GT/Expressen
MAGNUS SANDELIN, reporter Doku