I egyptiern Sayyid Qutbs tankar ser vi förlagan till den syn på väpnad jihad som är styrande för dagens jihadister: föreställningen om västvärlden som islams fiende. I den elfte delen av serien om ”salafistiska influencers” har turen kommit till en av den nutida våldsbejakande salafismens grundpelare.
För sin egyptiske levnadstecknare Fattah al-Khalidi berättade Sayyid Qutb (1906–1966) hur han redan under båtresan över Atlanten, till USA, utsattes för sexuella närmanden från en ”amerikansk agent” i form av ”en full, halvnaken kvinna”, som dök upp i dörren till hans hytt en natt och försökte – så tolkade i alla fall Qutb det – förföra honom.
Sayyid Qutbs vistelse i USA under ett par år i slutet av 1940-talet markerade en vändpunkt i hans utveckling intellektuellt, ideologiskt och religiöst – en utveckling som skulle komma att leda fram till hans roll som en av den nutida våldsbejakande salafismens grundpelare.
Qutb påstods visserligen redan vid tio års ålder ha lärt sig Koranen utantill, men kom under sin tid vid universitetet i Kairo, från 1929 till 1933, att få en utpräglat brittisk utbildning. Skolgången ledde till en mångårig verksamhet vid det egyptiska utbildningsdepartementet. Samtidigt gjorde Qutb karriär som romanförfattare, litteraturkritiker och poet.
Paradoxalt nog innebar samtidigt Qutbs hat mot Väst att han närmade sig en typiskt västerländsk förståelse av samtiden.
Hans vän i USA, en palestinsk utbytesstudent vid namn Saeb Dajani, sade sig ha blivit förvånad när han fick veta att Qutb efter USA-vistelsen hade gått med i Muslimska brödraskapet, detta eftersom Qutb inte ska ha visat några religiösa tendenser under deras samvaro. I USA lades dock grunden till det ressentiment mot det västerländska samhället som skulle komma att inta en framträdande plats i Qutbs fortsatta ideologiska utveckling. Den innebar att han kom att intressera sig mer för religion och politik än för på de sköna konsterna.
Paradoxalt nog innebar samtidigt Qutbs hat mot Väst att han närmade sig en typiskt västerländsk förståelse av samtiden. Hans världsbild skulle visa sig harmoniera väl med den mer akademiskt salongsfähiga kritik mot västvärlden som fördes fram från andra författare från den koloniserade världen, exempelvis Frantz Fanon, vars kritik mot väst formulerades utifrån ett perspektiv som kombinerade modeteorierna bland efterkrigstidens unga franska radikaler: psykoanalys och marxism.
Greeley, den stad där Sayyid Qutb bodde i under hans tid i USA, är belägen nästan exakt mitt i landet, i Colorado, ungefär åtta mil norr om Denver vid Klippiga bergens fot. Staden grundades så sent som på 1870-talet efter att journalisten Nathan Meeker 1869 hade skrivit en artikel i New York Herald och efterlyst bosättare till ett utopistiskt projekt. Han tänkte sig en stad uppbyggd kring religiösa helnykterister som värnade om familjen, var rimligt välutbildade och kunde tänka sig att arbeta tillsammans i jordbruksrelaterade verksamheter. Av de tre tusen som anmälde intresse valde Meeker ut sju hundra, och döpte staden efter New York Heralds grundare och chefredaktör, Horace Greeley.
Med sitt alkoholförbud, som varade i nästan exakt hundra år, fram till 1969, och sin uppsjö av kyrkor var Greeley knappast ett syndens näste. Journalisten och poeten Sara Lippincott varnade för staden: ”Du dör av tristess inom fem timmar. Det finns ingenting annat där än konstbevattning.”
”Du dör av tristess inom fem timmar. Det finns ingenting annat där än konstbevattning.”
Det var alltså hit som Sayyid Qutb kom. Det var denna stad som tjänade som utgångspunkt för hans porträtt av Nordamerika, ursprungligen publicerat i artikelform 1951, i tre nummer av den egyptiska tidskriften Al-Risala. Greeley kan sägas utgöra bakgrundsfonden för den bild av västvärldens förfall och moraliska upplösning som Qutb mejslade fram under 50- och 60-talen.
Qutb radikaliserades alltså förhållandevis sent i livet och på ett sätt som inte föll de egyptiska makthavarna i smaken. Det var under den långa tiden i egyptiskt fängelse, från 1954 och fram till domen om hängning 1966, som han skrev sina viktigaste ideologiska verk, dels mastodontverket I skuggan av Koranen, bestående av 30 volymer med Koran-kommentarer, dels Milstenar, som publicerades 1964 och därefter har getts ut i närmare två tusen utgåvor.
I dessa verk framställer Qutb i stort sett hela den moderna världen som jahiliyya. Begreppet syftar ursprungligen på det ociviliserade tillstånd av okunskap som rådde före Mohammed. Qutb justerade därmed betydelsen hos jahiliyya så att det kom att beteckna även de delar av världen och de människor som i hans egen samtid inte levde i enlighet med Koranen. Och inte bara i enlighet med Koranen i största allmänhet. För Qutb syftade jahiliyya på samhällen där den islamska lagen inte implementerats konsekvent.
Utifrån det perspektivet kom för Qutb nästan hela det senaste millenniet att framstå som en enda lång kränkning av muslimer, där korsfararnas våld och judarnas svek hade samverkat med opålitligheten hos muslimska ledare som gått i ohelig koalition med västerlänningar. Och det är detta som nödvändiggör jihad – heligt krig. Det heliga kriget ska riktas mot jahiliyya, som han såg materialiserat i synnerhet i den modernitet som han fått en så negativ upplevelse av i USA.
Islam i Qutbs tappning kan rädda världen; den amerikanska moderniteten förstöra den.
För Qutb var det provocerande att den muslimska kulturen under 1940-talet tycktes ha sin storhetstid bakom sig, medan de ytliga amerikanerna agerade som om de hade framtiden för sig. Qutbs upplevelse av att tillhöra en kulturkrets som inte uppskattades efter förtjänst utan som snarare möttes av ointresse och förakt, påminde inte så lite om den tyska erfarenheten efter första världskriget.
Utifrån det perspektivet kom den väsentliga kampen för Qutbs del att stå mellan gott och ont. Islam i Qutbs tappning kan rädda världen; den amerikanska moderniteten förstöra den: ”Mänskligheten gör ett stort fel och riskerar att förlora sin moraliska kompass om Amerika uppfattas som ett föredöme”. Och det moraliska förfallet kopplar han i sina utläggningar om USA till det hot som han erfor redan på båtresan över Atlanten – från kvinnan och sexualiteten.
På plats i Greeley hade Qutb kunnat iaktta hur sedeslöst och ociviliserat det amerikanska samhället var. Den då så populära jazzmusiken beskrev han som ”musik som de vilda bushmännen hade skapat för att tillfredsställa sina begär”. Ännu värre var uppförandet hos Greeleys unga damer. Den amerikanska kvinnan visade sig nämligen vara väl medveten om ”att hennes förmåga att förföra ligger i de runda brösten, den fasta baken och i hennes välformade lår och eleganta ben – och hon visar allt detta och gör inget för att dölja det”.
Till och med på besök i en av stadens alla kyrkor upprördes Qutb över hur man attraherade besökare genom att använda de vackraste unga kvinnorna i församlingarna som lockbeten vid sång, dans och marknadsföring. Och när han besökte en gudstjänst i en församling i staden kunde han trots sin puritanska livsstil (Qutb förblev ogift hela livet) inte undgå att uppfatta den sexuella atmosfären: ”De dansade till melodierna från grammofonen och dansgolvet fylldes med klapprande fötter, förföriska ben, armar virade runt midjor, läppar pressade mot läppar, bröst mot bröst. Atmosfären kokade av åtrå.”
I Milstenar sätter han in iakttagelserna från USA i ett större sammanhang där inte minst den paradoxala attityden till västerlandet skulle visa sig ha framtiden för sig.
Å ena sidan sades västvärlden vara undergångsdömd. ”Den västerländska demokratin har blivit infertil”; ”den västerländska civilisationen är oförmögen att presentera några sunda värderingar som kan vägleda mänskligheten. Den vet att den inte rymmer någonting som kan tillfredsställa dess samvete och berättiga dess existens.” Den västerländska människan lider av ”bedrövelse, kval, nervösa och psykiska sjukdomar, perversion, idioti, vansinne och brott”, hävdade Qutb i Islam. Framtidens religion .
Och orsaken till allt detta elände var, enligt Milstenar, ”kapitalismen med dess monopol, dess ocker och [. . .] allt annat [. . .] orättvist”; ”individens frihet”; ”den materialistiska inställningen, som bedövar anden”; ”den vulgaritet som ni kalla ’kvinnoemancipation’” samt synen på sexualitet – ”detta beteende, som djur”.
Vi ser här förlagan till den syn på väpnad jihad som är styrande för dagens jihadister.
Å andra sidan karakteriserade Qutb det västerländska samhället som ett hot mot islam. Han beskrev västvärlden som ”resultatet av en väl uttänkt plan vars syfte skulle vara att [. . .] gradvis förstöra det muslimska samhällets struktur”.
Qutb kom mot denna bakgrund att framställa kampen mot väst som en befrielsekamp där införandet av sharia-lagstiftning framstår som ett sätt att frigöra de människor som västerlandet hade förslavat. Med en språkanvändning som leder tankarna till George Orwells 1984 beskrev Qutb kriget mot icke-muslimska stater som ”en rörelse för att utplåna tyranni och erbjuda mänskligheten sann frihet”.
Vi ser här förlagan till den syn på väpnad jihad som är styrande för dagens jihadister: föreställningen om västvärlden som islams fiende – i bemärkelsen att väst å ena sidan hotar islam och att islam å andra sidan är räddningen för världen i stort.
Jag nämnde ovan paralleller till tjugo- och trettiotalets Tyskland i fråga om den kollektiva upplevelsen av att den egna kulturkretsen är förnedrad och hunsad – den kulturkrets som man själv upplever har ett djup och en innerlighet som dess fiender saknar. Med den ideologi som spirade ur den tyska besvikelsen efter Versailles-fördraget, delade Qutb för övrigt även synen på judarna: ”Judarna har alltid varit de främsta anstiftarna i det krig som på alla fronter deklarerats mot förespråkarna av den islamiska förnyelsen i hela världen”; ”De flesta ondskefulla teorier som försöker förstöra alla värden och allt det heliga för mänskligheten har faktiskt förts fram av judar.”
I enlighet med de tyska förklaringsmodellerna menade Qutb att judarna genom sina konspirationer, hade spelat en viktig roll för avskaffandet av kalifatet 1924 – det kalifat som Usama bin Ladin efter 9/11-attentaten hänvisade till med orden: ”Vad USA upplever i dag är något mycket ringa i jämförelse med vad vi har fått uppleva under decennier. Vår nation har fått uppleva denna sorts förödmjukelser och förakt under mer än 80 år.”
JOHAN LUNDBERG
Läs tidigare delar i Dokus serie om salafistiska ”influencers”:
Anas Khalifa har spridit extremism i femton år
Den radikala salafisten i Halmstad
Al-Awlaki – terrorimanen som härskar på nätet
Hatpredikanten som är en ”cheerleader” för jihad
Abo Raad – imamen som hyllade IS blixtkrig i Irak
Predikanten som uppmanar kvinnor til lydnad
Hans föreläsning ledde till att bidragen drogs in
Karismatisk konvertit som uppmanar till mord
Med Azzam fyller de svenska jihadresorna 30 år
Inte fotboll men gärna självmord, anser al-Alwan
: