IS är tillbaka på Telegram efter utrensningen

Europols försök i höstas att stänga ute terrororganisationen IS från Telegram tycks snarare ha triggat sympatisörerna. Idag är de fler än någonsin som använder appen, enligt medieforskaren Michael Krona.

Meddelandetjänsten Telegram spelar fortfarande en helt central roll för att sprida IS-propaganda, och det rör sig om enorma mängder av kanaler och konton. Den stora fördelen ur IS perspektiv är att Telegram erbjuder total anonymitet, kryptering och olika säkerhetsnivåer på ett sätt som andra motsvarande plattformar saknar. Det skriver medieforskaren Michael Krona i tidskriften International Journal of Communication (14/2020 – 188-1910).

Rakhmat Akilov, som genomförde terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm våren 2017, förde krypterade samtal med olika individer på Telegram flera månader innan dådet. Det framgår av den 9 000 sidor långa förundersökningen som låg till grund för åtalet. Men plattformens utformning gjorde det svårt för polisen att fastställa personernas rätta identiteter och vilka eventuella organisationer de representerade. Detta är ett konkret exempel på vilket betydelse Telegram kan ha för planeringen av terrordåd.

Försök att stänga ute IS

I november 2019 Gjorde Europol ett försök att stänga ute IS från Telegram och släckte i ett slag ner hela 30 000 konton, skriver Michael Krona i artikeln. Det här är enda gången som polisen gett sig på en grupp på Telegram på det här viset. Generellt har ägarna till Telegram varit helt ointresserade av att försöka begränsa användarna, oavsett vilket typ av material de distribuerar. Det tycks som om ingreppet snarast triggade IS-sympatisörerna. Inledningsvis började de synas mer på konkurrerande plattformar. Men bara några dagar senare hade IS byggt upp sin närvaro igen. Idag finns det fler användare med anknytning till IS på Telegram än någonsin tidigare.

Michael Krona har tidigare skrivit för Doku om hur IS nya mediestrategier allt tydligare handlar om sociala medier. Kring 2013–14 började IS använda sig av populära sociala plattformar som Facebook, Twitter och Instagram. Men från slutet av 2015 har IS medvetet gått in för att föra över det mesta av sina officiella mediekanaler till Telegram, och enskilda sympatisörer har följt efter.

I mars 2018 hade Telegram runt 200 miljoner användare i världen, idag är troligen betydligt fler. Användare från icke-demokratier dominerar, Telegram är den mest använda meddelandetjänsten i Iran (åtminstone fram tills den förbjöds), Etiopien och Akilovs hemland Uzbekistan. Tjänsten påminner om WhatsApp och andra liknande webbtjänster, men fördelarna med Telegram är uppenbara. De som registrerar sig behöver bara använda ett telefonnummer, som dessutom sedan kan raderas. Användarna kan lätt ange olika säkerhetsnivåer beroende på innehållet och har även tillgång till avancerad kryptering.

Har använts av regimkritiker

Telegram startades egentligen för att erbjuda möjligheter för organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i icke-demokratier att kunna dela information. Företaget ägs av ryssen Pavel Durov som grundande det för att låta röster som var emot Putin-regimen komma till tals, och tjänsten har även använts flitigt av regimkritiker i främst Iran. Det har gjort att man försökt förbjuda Telegram i både Ryssland och Iran, liksom i Kina och Pakistan. Men frågan är om det har haft någon större praktisk betydelse, säger Michael Krona som pekar på hur enkelt det är för användarna att starta nya konton, och de behöver inte ange vilket land de kommer från.

Tjänstens utformning gör den inte bara lämplig för terrorister, även nätverk för barnpornografi, vapenförsäljare och andra som ägnar sig åt brottslig verksamhet kan dra nytta av Telegrams fördelar.

Bristen på censur attraherar olika slags extremister från hela världen. Förutom IS och Al Qaida syns högerextremister från olika länder, till exempel USA. Tjänstens utformning gör den inte bara lämplig för terrorister, även nätverk för barnpornografi, vapenförsäljare och andra som ägnar sig åt brottslig verksamhet kan dra nytta av Telegrams fördelar. Däremot är ryktena om att Telegram används för terrorfinansiering, till exempel av IS, genom kryptovalutan Grams sannolikt falska. Företaget tillbakavisade anklagelserna i januari 2020 med att Grams ännu bara var på planeringsstadiet.

IS centrala medieavdelning använder Telegram för att sprida filmer, foton, posters och grafiska bilder. Mycket av innehållet är av religiös natur och riktat mot väst, det kan handla om att måla ut fiender som shiamuslimer. Viss information delas bara i mycket snäva grupper, medan annat kan skickat ut till bredare grupper. Materialet sprids sedan vidare på olika sätt av IS-sympatisörer i ett ständigt pågående flöde.

Extremt svårt att övervaka

Michael Krona pekar i artikeln även på hur teknologin används på ett utstuderat skickligt sätt för att påverka mottagarna, och deras övertygelse fördjupas sedan i diskussioner i slutna rum där de möter andra som reflekterar över samma material. Att sociala medier överlag gör mottagarna delaktiga är ett viktigt redskap för att fördjupa deras övertygelse.

Den höga säkerhetsnivån i Telegram gör innehållet extremt svårt att övervaka för olika länders säkerhetstjänster. Även forskarvärlden ställs inför svåra etiska utmaningar eftersom enda sättet att få tillgång till informationen är försöka infiltrera olika kanaler via dess användare. Men inte ens då går det att mer än skrapa på ytan till det som pågår på Telegram. Framför allt är det svårt att komma åt brottsplanering som sker i samtal mellan få individer i krypterade samtal, så som i fallet med Rakhmat Akilovs.

ANNA-LENA LODENIUS

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish: 1232570844, bankgiro: 5310-8924.