Journalistiken är särskilt viktig när vi känner oro

Under täckmantel av ”journalistik” sprids propaganda och desinformation. Betydelsen av god journalistik är särskilt stor i svåra tider när konspirationsteorier har en förmåga att gro, skriver Dokus avgående redaktör Magnus Sandelin.

Den pandemikris som Sverige och världen för närvarande befinner sig i tydliggör betydelsen av god journalistik. Att förmedla korrekt information, göra fördjupande analyser och vidga perspektiven är särskilt viktigt i svåra tider när människor känner oro och ogrundade rykten och konspirationsteorier har en förmåga att gro. Den goda journalistiken är källkritisk, nyanserar, låter olika sidor komma till tals och rapporterar konsekvensneutralt, med läsarna/tittarna/lyssnarna som enda uppdragsgivare.

Det finns dock propaganda och annan desinformation som ofta får spridning under täckmantel av just ”journalistik”, där ovanstående kriterier saknas därför att avsändaren har en agenda som styr rapporteringen. Så är det för en del av det som sprids om coronasmittan, och så är det också för en hel del av det som delas om radikal islamism eller islam.

Det finns dock propaganda och annan desinformation som ofta får spridning under täckmantel av just ”journalistik”

När jag var med och startade stiftelsen Doku för ett och ett halvt år sedan så var ett av skälen att vi ville fylla ett behov av en journalistik som bygger på initierade kunskaper om ett ämne som är alltför viktigt för att lämnas åt mindre seriösa journalister och skribenter. Radikaliseringen av unga människor i väst var under några år väldigt stor, som en konsekvens av kriget i Syrien och Islamiska statens framväxt.

Många redaktioner har idag, till skillnad från för några år sedan, duktiga journalister med goda kunskaper om den radikalislamistiska miljön. Däremot finns fortfarande ett behov av en redaktion som enbart har fokus på den här typen av rapportering, och som inte måste lägga granskningen åt sidan för att resurser behövs på ett annat område när världens ljus skiftar fokus. På så sätt kan man få en långsiktighet och hållbarhet i bevakningen.

Med rätt förutsättningar kan Doku också fortsätta att fylla funktionen som en kunskapsbank för myndighetspersonal, politiker, studenter och allmänhet. Flera gånger när jag har varit ute och föreläst har exempelvis anställda på myndigheter uppskattande talat om Doku som en källa för pålitlig information om extrema föreläsare, information som de inte har kunnat få någon annanstans.

Det finns fortfarande ett behov av en redaktion som enbart har fokus på den här typen av rapportering och som inte måste lägga granskningen åt sidan för att resurser behövs på ett annat område när världens ljus skiftar fokus

Den radikalislamistiska miljön och liknande miljöer har inte minskat i storlek under senare år, möjligen skiftat i karaktär. Erfarenheten är att det här går i vågor, och det kan skifta snabbt. Ingen förutspådde den jihadistiska miljöns kraftiga tillväxt i väst innan Syrienkonflikten bröt ut. På liknande sätt har högerextrema våldsbejakande åsikter snabbt fått en allt större acceptans i Sverige under senare år. Vad som händer om några år vet vi inte.

Stiftelsen Doku behövs därför, nu och i framtiden.

* * *

Det här är sannolikt den sista texten som jag kommer att skriva för Doku på ganska länge. Jag kommer nu att på heltid jobba med annan journalistik i ett helt annat sammanhang, och överlåta åt andra att sköta den praktiska driften av Dokus sajt. Däremot kommer jag att vara kvar i stiftelsens styrelse och på det sättet engagera mig för att verksamheten ska kunna fortsätta och bli så bra som möjligt.

Tills vi har fått allt klart med nya redaktionella medarbetare så kommer sajten att uppdateras mer sällan än tidigare. Men håll ut, snart hoppas vi kunna vara igång med nya viktiga granskningar igen. Tills vidare så vill jag uppmana er att fortsätta stödja Doku för att på det sättet ge oss förutsättningar att granska och rapportera: swish, 1232570844, eller bankgiro, 5310-8924.

MAGNUS SANDELIN
Ansvarig utgivare, doku.nu