Med fyra månader kvar till valet har ingen opinions- eller valundersökning publicerats för Partiet Nyans, förortens parti. Tänker invånarna där rösta på Partiet Nyans – och känner de ens till partiet? Doku bestämde sig för att undersöka det och begav sig till Angered Centrum, Bergsjön, Gårdsten, Lövgärdet, Hjällbo och Hammarkullen. ”Om jag vore partiledare för Nyans så skulle jag vara mycket nöjd med ett sådant utgångsläge inför valrörelsen”, säger professorn i statsvetenskap, Ulf Bjereld, i en kommentar till resultatet av Dokus undersökning.
Partiet Nyans uppstart och strategi
I augusti 2019, ett knappt år efter förra valet, publicerade Aftonbladet en debattartikel med rubriken Nu startar vi partiet för landets förorter. Den var undertecknad av Mikail Yüksel, styrelseordförande för det då nystartade Partiet Nyans.
Han förklarade att Sverige saknar ett parti för det mångkulturella samhället och förorterna och slog an tonen: Partiet Nyans skulle bli den som mötte ”minoritetsbefolkningens utmaningar”. Nyans hade särskilt identifierat tre av dem: islamofobi och främlingsfientlighet, bostadsbrist och integration.
Målet var att Partiet Nyans vid valet hösten 2022 skulle komma in i riksdagen och i flera kommun- och regionfullmäktige.
I september 2019 höll Nyans en lanseringskonferens på Hisingen. Den marknadsfördes genom tusentals flygblad och nystartade sidor på sociala medier. Som enda parti påbörjade det då också valrörelsen. De andra partierna hade inte ens börjat fundera på att göra det efter att bara ett år tidigare ha avslutat den förra.
De första torgmötena hölls i målområdena som Mikail Yüksel hade identifierat: förorterna. Efter premiären på Angereds torg följde Friskväderstorget i Norra Biskopsgården och Hjällbo.
Partiet etablerade sig också i Växjö, Malmö och Stockholm. Och senare i Borås, Borlänge, Linköping, Örebro och ytterligare ett stort antal kommuner. I valet ställer Partiet Nyans upp till riksdagen och flera kommuner och regioner.
Mikail Yüksel var tydlig med att partiets målgrupp var den del av invånarna som har utländsk bakgrund: ”Jag har för mig att 40 procent av Malmös befolkning har utländsk bakgrund”, upprepade han vid flera tillfällen och fortsatte:
”Att komma in i Malmö kommunfullmäktige kräver 4 000 röster, och det är inte svårt för oss att nå den siffran. Det krävs antingen fyra procent av rösterna i hela landet, eller tolv procent i en valkrets. För Malmö stad betyder det att vi ska få 23 000 röster och det är inte omöjligt att vi når riksdagen bara genom Malmö stad”.
Under senare tid har partiets röstsökande lett till en uttalad breddning av väljarbasen: ”Vi riktar oss till alla i Sverige”, upprepar Mikail Yüksel och andra företrädare. Men redan från starten har den egentliga strategin varit tydlig:det handlar om att vinna förorternas röster.
Partiet Nyans uppmärksamhet i media
Sedan etableringen 2019 har Partiet Nyans fått draghjälp av uppmärksammade händelser som kunnat utnyttjas för marknadsföring. Vid LVU-kampanjerna mot svenska myndigheter och Rasmus Paludans återkommande möten har partiet arrangerat egna politiska sammankomster och publicerat ett stort antal inlägg på sociala medier.
Mikail Yüksel har vid flera tillfällen intervjuats av både TV och riks- och lokalpress och deltagit i poddsändningar med stor publik, bland andra Sista måltiden. Den 12 maj 2022 intervjuades han i Fokus av Henrik Sjögren och dagen efter var han gäst i Kvartals fredagsintervju, ledd av Jörgen Huitfeldt.
Samma dag som Doku påbörjade undersökningen publicerade Expressen nyheten att en bloggare felaktigt påstått att partiordföranden Mikail Yüksel var dömd för brott.
I sin nyligen utgivna bok om yttrandefrihet Inget är heligt inleder Sakine Madon kapitlet Den politiska vilsenheten med en redogörelse för Partiet Nyans syn på identitetspolitik och censuriver.
För att vara ett nytt parti får Partiet Nyans sägas ha fått stor exponering.
Bakgrunden till och syftet med Dokus undersökning
Med bara fyra månader kvar till valet har ännu ingen valundersökning offentliggjorts för Partiet Nyans. I media och inlägg på sociala medier är förutsägelserna om partiets möjligheter i valet långt ifrån entydiga. Antagandena präglas inte sällan av hur avsändaren ser på partiet. Vissa tror att chanserna till framgång är goda, till och med mycket goda, andra tror på motsatsen.
Doku bestämde sig därför för att försöka undersöka hur det ligger till.
Vi ville ta reda på om Partiet Nyans är känt av partiets målgrupp: de röstberättigade invånarna med utländsk bakgrund i förorten.
Vi ville också veta hur stor andel av dem som känner till partiet som skulle kunna tänka sig att lägga sin röst på det och hur många som inte skulle kunna tänka sig att göra det.
Syftet med undersökningen har alltså varit att försöka ge en fingervisning, och förhoppningsvis mer, om Partiet Nyans ställning hos målgruppen och om partiets möjligheter i valet 2022. Och vi ville göra det med så stor säkerhet som möjligt.
Den första frågeställningen – hur många i målgruppen som över huvud taget känner till partiet – är ett slags marknadsundersökning.
Den andra – hur många av dem skulle kunna tänka sig att lägga sin röst på partiet – är en traditionell partisympatiundersökning.
Val av undersökningsform
Vi bestämde oss för att genomföra undersökningen själva – och på ett tidsödande sätt. I stället för att anlita webbpaneler, sms, e-post, telefonintervjuer eller brev ville vi på plats i förorten intervjua Partiet Nyans tänkta målgrupp.
Det är känt att svarsfrekvensen i förortsområden alltid är låg oavsett vilka undersökningar som genomförs. Direkta intervjuer på plats är ett sätt att höja den. En annan fördel med att genomföra en undersökning genom intervjuer är att man genom följdfrågor och genom att lyssna på och betrakta respondenten kan försäkra sig om att frågeställningar uppfattas korrekt och att svar är rimliga och relevanta.
Undersökningen genomfördes i Angered
Vi tillbringade fem dagar i sex av Angereds områden. Där intervjuade vi hundratals personer och dokumenterade deras svar på våra två frågor.
Angered, som är ett av de områden där Partiet Nyans vid flera tillfällen har arrangerat offentliga politiska möten, ingår i Göteborgs förortsområde, Nordost. Det består av flera mindre områden, bland andra Angered Centrum, Bergsjön, Gårdsten, Lövgärdet, Hjällbo och Hammarkullen. Angered hade 2019 cirka 55 000 invånare.
I hela Angered, som också innefattar ett par områden med mer blandad befolkning, är andelen utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 76,2%. Drygt 53% är födda i utlandet (siffrorna är från 2019). I ett par av områdena, t.ex. Hjällbo och Hammarkullen, är andelen utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar så hög som 90%.
Enligt Valmyndighetens preliminära statistik kommer 37 218 invånare i Angered att vara röstberättigade vid riksdagsvalet 2022. Med det rimliga antagandet att i vart fall 76,2% av dem har utländsk bakgrund skulle det motsvara 28 360 personer. Vid kommunalvalet tillkommer enligt Valmyndigheten ytterligare 11 261 invånare som inte är svenska medborgare.
Det sammanlagda preliminära antalet invånare i Angered med utländsk bakgrund som är röstberättigat till kommunalvalet i Göteborg uppgår därför till knappt 40 000 personer (39 621).
Valdeltagandet i Angered 2018 var vid både riksdagsvalet och kommunalvalet cirka 60% medan det för hela Göteborg var 81%.
Doku har ingen tidigare erfarenhet av att genomföra en undersökning av det slag som vi nu har gjort. Vi beskriver här hur vi närmare har gått till väga och vilka överväganden som vi har gjort. De eventuella metod- eller mätfel som undersökningen skulle kunna ifrågasättas för står vi själva för.
Resultatet av Dokus undersökning
Slutsatser och kommentarer
– En mycket stor andel (70,2%) av de röstberättigade invånarna i Angered med utländsk bakgrund känner inte till Partiet Nyans.
Kommentar: Dokus undersökning visar att Partiet Nyans är okänt för majoriteten av dess målgrupp. Resultatet är väsentligen identiskt för samtliga undersökta områden i Angered. Doku har vid intervjuerna noterat att okunskapen om Partiet Nyans hos målgruppen är jämt fördelad mellan kvinnor och män och mellan personer som är yngre och äldre än 50 år.
– Av de röstberättigade invånarna i Angered med utländsk bakgrund som känner till Partiet Nyans kan majoriteten (51,4%) tänka sig att rösta på partiet och en mycket stor andel (85,7%) kan tänka sig att rösta på partiet eller kanske tänka sig att göra det.
Kommentar: Dokus undersökning visar att Partiet Nyans målgrupp är mycket benägen att rösta på partiet när den har kunskap om att partiet existerar. Resultatet är också i denna del väsentligen identiskt för samtliga undersökta områden i Angered.
Benägenheten att rösta på Partiet Nyans hos den som har kunskap om partiet är jämt fördelad mellan kvinnor och män och mellan personer som är yngre och äldre än 50 år.
Doku har vid intervjuerna noterat att ett stort antal av de som kan tänka sig att rösta på Partiet Nyans valt att uttrycka det med emfas med uttalanden som ”det är klart att man röstar på invandrarnas parti” och liknande.
En rimlig slutsats av resultatet är att ju mer känt Partiet Nyans blir hos målgruppen desto fler röster kan partiet räkna med. Om Dokus resultat visar sig vara giltiga för populationen skulle Nyans därför kunna vinna fler röster redan genom att göra partiet mer känt i förorten.
En av faktorerna som talar mot Partiet Nyans är att valdeltagandet i de områden där partiets målgrupp bor är betydligt lägre än för landet i övrigt. För att omvandla respondenternas uttalade benägenhet att rösta på partiet till faktiska röster kommer det därför att bli viktigt för partiet att förmå målgruppen att rösta.
– Av de röstberättigade invånarna i Angered med utländsk bakgrund som känner till Partiet Nyans är det endast en mindre andel (14,3%) som inte kan tänka sig att rösta på det.
Kommentar: Doku har vid undersökningen noterat att betydligt fler män än kvinnor svarat att de inte kan tänka sig att rösta på Partiet Nyans men har inte sett någon sådan skillnad mellan personer som är yngre och äldre än 50 år.
– Doku kan inte avgöra om den stora andel (97 personer, eller 26% av bruttourvalet) som inte har kunnat delta i undersökningen på grund av språkhinder i och för sig skulle kunna ingå i urvalsgruppen, dvs om de är röstberättigade till valet 2022.
Kommentar: För den som vistas i de områden där vi har genomfört undersökningen är det uppenbart att en mycket stor andel av de personer man möter inte kan tala vare sig svenska eller engelska eller något annat större europeiskt språk. Dokus bedömning är att den redan stora andel som inte har kunnat delta i undersökningen på grund av språkhinder rätteligen är betydligt större än så. Vi har inte något annat stöd för det än de erfarenheter som vi gjorde under de fem dagarna.
En naturlig slutsats av det stora språkhindret är att det är svårt att nå fram till de aktuella personerna med information om val, partipolitik och andra samhällsfrågor. För att det över huvud taget ska vara möjligt måste informationen vara på främmande språk, som infödda svenska företrädare för de traditionella politiska partierna sällan behärskar, ens ytligt. Ett rimligt antagande är att Partiet Nyans har en stor fördel i förhållande till de övriga partierna att kunna nå och mobilisera den gruppen eftersom Nyans i högre utsträckning än andra partier har företrädare och anhängare som behärskar de språken och som dessutom vet vilka lämpliga kommunikationsvägar som bör användas för att sprida information om partiet.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och tidigare adjungerad ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse och verkställande utskott, och Andreas Johansson Heinö, statsvetare, fristående ledarskribent för Dagens Nyheter och förläggare vid Timbro förlag, kommenterar Dokus undersökning:
”Det går förstås inte att dra några säkra slutsatser från undersökningen, eftersom vi inte vet hur representativ gruppen ni frågade och som svarade är i förhållande till väljarna i området som helhet”, inleder Ulf Bjereld och fortsätter:
”Om jag får spekulera lite utifrån de osäkra resultaten så noterar jag ändå att över hälften av de som hört talas om Nyans kan tänka sig att rösta på partiet och att endast 15 procent inte kan tänka sig att rösta på dem. Om den grupp ni talat med skulle vara representativ för väljarna i området så är det en mycket hög andel som säger att de kan tänka sig att rösta på partiet.”
Andreas Johansson Heinö tillägger: ”Den här studien visar att Nyans definitivt har en potential, åtminstone i Göteborg men sannolikt även på fler platser i Sverige”.
Ulf Bjereld säger också att Partiet Nyans bär drag av en populistisk profil, som åtminstone på kort sikt kan gynna partiet i valrörelsen. Han tror inte – som det ser ut nu – att Nyans kommer i närheten av fyraprocentsspärren, men att partiet har goda möjligheter att vinna representation på lokal nivå, till exempel i Malmö och i Göteborg.
Andreas Johansson Heinö tar upp aspekten hur de andra partierna kan tänkas resonera i förhållande till Partiet Nyans: ”I synnerhet Socialdemokraterna och Miljöpartiet bör känna sig stressade om Nyans lyckas mobilisera. Men det är ett dilemma för dem: ska de söka debatt och därmed bidra till ökad kännedom om Nyans, vilket gör att de riskerar att tappar ännu fler väljare? Eller tysta ner dem, och hoppas att Nyans inte av egen kraft kan nå tillräckligt många väljare?”.
”Om jag vore partiledare för Nyans så skulle jag vara mycket nöjd med ett sådant utgångsläge inför valrörelsen”, säger Ulf Bjereld och blickar avslutningsvis framåt: ”Ju närmare vi kommer valet, desto mer uppmärksamhet kommer Nyans sannolikt att få – vilket ökar partiets möjligheter ytterligare. Det är viktigt för Nyans att kunna visa på lokal närvaro, något de övriga partierna i stort har misslyckats med. Det är också viktigt för Nyans att identifiera ”mobiliseringsagenter”, det vill säga aktiva medlemmar som har förtroende bland de boende och som kan opinionsbilda för Nyans”.
SOFIE LÖWENMARK OCH LARS JONSON