Det finns stor potential i användningen av digitala arbetssätt för att motverka våldsbejakande extremism, men många initiativ blir endast isolerade företeelser. Det framgår av en ny rapport från Försvarshögskolan.
I takt med att internet och smartphones blivit en del av mångas vardag har betydelsen av den digitala arenan ökat även bland de våldsbejakande extremistiska miljöerna. I rapporten ”Webbpoliser, gaming och kontranarrativ – digitalt förebyggande arbete mot extremism och våldsbejakande extremism” har Försvarshögskolan på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) analyserat 15 digitala metoder som används i en svensk och europeisk kontext.
– I Sverige har det under de senaste åren genomförts flera studier om extremism och den digitala arenan, men det saknas analyser som fokuserar på hur den kan integreras i det förebyggande arbetet, vilket är det vi tittar på i den här studien, säger en av rapportförfattarna, Linda Ahlerup, analytiker vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS), Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande. Hon fortsätter:
– Vi ser goda men isolerade exempel – i Sverige har vi exempelvis Extremkoll samt initiativ som prövats i Malmö stad, säger Linda Ahlerup.
Enligt rapporten saknas det däremot projekt som använder digitala verktyg på ett strategiskt och holistiskt sätt, och många projekt befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.
– Svenska myndigheter bör generellt sett fundera på hur de kan etablera en mer dynamisk närvaro online. I dag är det väldigt få myndigheter som erbjuder möjligheten till en digital dynamisk interaktion mellan myndighet och medborgare, som till exempel polismyndigheterna i Norge och Danmark gör, kommenterar Magnus Ranstorp i pressmeddelandet. Han är docent och forskningsledare vid CTSS, samt medförfattare till rapporten.
Rapporten rekommenderar bland annat att Polismyndigheten i större utsträckning bör se över hur digitala verktyg kan integreras i det brottsförebyggande arbetet.
– Det här är något som måste ske gradvis och där effektiva metoder behöver målgruppsanpassas, vilket till exempel kan innebära att nyare plattformar som TikTok och olika former av spelrelaterade plattformar måste utforskas för att nå barn och ungdomar, säger Linda Ahlerup i pressmeddelandet.
En annan dimension som bör uppmärksammas enligt forskarna är hur man kan arbeta för att de digitala initiativen inte ska begränsas av tekniken.
Sammanfattningsvis konstaterar rapporten att det finns stor potential i att integrera digitala verktyg i det förebyggande arbetet mot extremism och våldsbejakande extremism i en svensk kontext, samtidigt som det krävs parallella åtgärder offline för att motverka extremism online.
Enligt Linda Ahlerup ger flera av de studerade projekten inspiration till liknande initiativ i Sverige.
– Vad som saknas är att någon myndighet eller aktör tar på sig ledartröjan, säger hon.
Att den digitala närvaron är viktig för extremistmiljöerna, inte minst den islamistiska, framgår också i en rapport från Danish Institute for International Studies som Doku skrev om i oktober. Där efterlystes mer forskning om spel- och internetaktivism.
Försvarshögskolans rapport kan laddas ner här.
MAGNUS SANDELIN
Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish: 1232570844, bankgiro: 5310-8924.