Inom svensk kriminalvård finns för närvarande 89 våldsbejakande islamister. Elva av dem kommer att friges under 2023. Det visar statistik som Doku låtit ta fram.
Totalt finns i dagsläget 145 klienter inom svensk kriminalvård, det vill säga fängelser, häkten och frivård, som bedöms ha någon form av våldsbejakande extremistisk ideologi. En majoritet av dem, 89 personer, kopplas till en islamistisk ideologi. Den andra stora gruppen, som är stadigt växande, är högerextremister. När det gäller vänsterextrema våldsbejakande aktivister på svenska anstalter, häkten och inom frivård så rör det sig endast om ytterst få personer.
Det visar aktuell statistisk som Doku har låtit Kriminalvården ta fram över klienter som myndigheten följer på grund av att de kopplas till en våldsbejakande ideologi.
När liknande statistik togs fram 2018 så hade 65 klienter en våldsbejakande islamistisk ideologi, men det är ändå vanskligt att dra slutsatsen att det har skett en ökning av den gruppen. Det menar Anna Stålsby, underrättelsechef på Kriminalvården.
– Det är klart att det är en ökning, men det har också skett en ökning av hela klientpopulationen. 2018 hade vi 6390 intagna, och 2022 hade det ökat till 9020. När det gäller personer med en våldsbejakande islamistisk ideologi så är det så små förändringar att det är svårt att dra en slutsats.
– Sedan 2018 har vi också förändrat och utvecklat våra metoder och urval, till exempel har vi ökat förmågan och möjligheten att identifiera och följa klienter i frivården, säger Anna Stålsby.
När det gäller de våldsbejakande islamisterna så är en klar majoritet män, endast fyra av de 89 är kvinnor. 28 personer verkställer sina straff på någon anstalt, och elva av dem kommer att friges under det här året.
De vanligaste brotten för den här gruppen är olika typer av våldsbrott som misshandel och mord, narkotikabrott, brott mot knivlagen, övergrepp i rättssak och tillgreppsbrott. Mindre vanliga brott är exempelvis terroristbrott, egenmäktighet med barn och människosmuggling.
Klienterna är hemmahörande framförallt i de tre storstadsområdena.
För fem år sedan befarade myndigheten att strömmen av återvändande personer från Islamiska staten skulle märkas även inom kriminalvården, genom att antalet klienter med de åsikterna skulle öka. Men så har det inte riktigt blivit, säger Anna Stålsby.
– Vi har inte sett den betydande ökning som vi trodde att vi skulle se. Det är snarare så att problemet med våldsbejakande islamism är relativt konstant. Snarare finns det vissa tecken på en minskning av våldsbejakande extremistiska uttryck. Vi hittar generellt sett färre ideologiska attribut och tecken på radikalisering när vi gör rumsvisitationer. Därför har vi också bedömt att vi har ett bra förebyggande säkerhetsarbete.
För att förhindra att det sker radikalisering i fängelsemiljö så arbetar Kriminalvården framförallt med två metoder. Dels handlar det om att ha en bra bild av de intagna och hur de avser att påverka sin omgivning. Där ligger Sverige långt fram jämfört med andra länder, menar Anna Stålsby. Dels handlar det om att separera intagna från varandra.
– Placeringsstrategin är helt central. Vi delar upp extremisterna i sändare och mottagare, det vill säga ideologiskt drivna personer och personer som vi bedömer vara lättledda och mottagliga för olika typer av budskap. Hela strategin går ut på att bedöma och hantera sändarna för att minska deras möjlighet att påverka den sociala kontexten.
Med tecken på en minskad radikalisering i fängelserna så har Kriminalvården valt att fokusera mer på att förhindra attentat och våldsdåd. På fängelser i exempelvis Storbritannien har de senaste åren skett attentat mot andra intagna, där gärningsmännen använt enkla medel som stickvapen.
– Vi håller koll på hur det ser ut i andra europeiska länder när det gäller just ensamagerande våldsbejakande islamister för att minska risken för våldsdåd här hemma. Då handlar det om att begränsa möjligheterna till attentat med enkla medel, och det är något som vi arbetar med brett, säger Anna Stålsby.
Kriminalvården följer Säkerhetspolisens bedömningar när det gäller utvecklingen av miljöerna. Anna Stålsby pekar på att den stora risken är ensamagerande personer generellt, och trenden är att miljöerna flyter ihop och att bilden blir allt mer komplex.
– Extremistmiljöerna verkar generellt inte lika ideologiskt statiska som för ett antal år sedan, och framförallt yngre personer verkar ha en större benägenhet att till exempel vara aktiva i flera olika digitala extremismforum med olika våldsbejakande ideologier. Det återstår att se om det också kommer att ge avtryck i extremistmiljöerna i kriminalvårdsmiljön på sikt, säger Anna Stålsby.
I en nyligen publicerad enkät som fackförbundet Seko gjort bland anställda inom Kriminalvården uppgav knappt hälften av de svarande att det förekommer extremism och/eller radikalisering bland de intagna på deras arbetsplats.
MAGNUS SANDELIN