Trots en ökning av antalet personer som radikaliseras online så kommer fortfarande det största islamistiska terrorhotet från dem som radikaliserats utanför nätet, visar forskning.
Underrättelsetjänster världen över, bland annat den svenska Säkerhetspolisen, varnar allt oftare för den rekrytering till våldsbejakande extremism som sker på nätet. En forskningsrapport som publicerades förra året vid välrenommerade King’s College i London, Offline Versus Online Radicalisation: Which is the Bigger Threat?, kommer dock fram till slutsatsen att det största hotet vad gäller islamister alltjämt kommer från personer som radikaliserats utanför den digitala världen.
Forskarna skapade en databas över alla genomförda och de flesta avbrutna terrorattacker i åtta västländer (Australien, Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Spanien, Storbritannien och USA) med islamistiska motiv mellan åren 2014-2020. Databasen innehåller 245 attacker eller attackförsök utförda av 439 gärningspersoner. För varje gärningsperson innehåller databasen information om hur de radikaliserades (indelade i kategorierna mest online; mestadels offline; båda; ”asocialt” online; och okänd. Den innehåller också information om måltyp och plats, resultatet av attacken (avslutad; motverkad), attackens resultat (dödsfall, skador), om gärningspersonerna agerat själva eller om det finns koppling till grupp, metodval (bomb; skjutvapen, kniv, och så vidare), eventuella kopplingar till terroristorganisationer, information om gärningspersonens kön, ålder, utbildning, etniskt ursprung, socioekonomisk status och så vidare.
Mer än hälften av individerna i databasen, 54 procent, radikaliserades mestadels offline jämfört med ett betydligt mindre antal, 18 procent, som radikaliserades mestadels online. Forskarnas resultat visar också att individer som radikaliserats mestadels offline var betydligt mer benägna att genomföra sina attacker än de som radikaliserats online (29 procent jämfört med 12 procent).
Forskarna fann dock att antalet personer som radikaliseras på nätet har ökat under de senaste sju åren, främst bland ungdomar. Men trots det så är offlineradikaliseringen fortfarande vanligast även i den här gruppen.
Andra slutsatser i rapporten:
- Kvinnor tycks mer benägna att bli radikaliserade online än män.
- Fall av så kallad asocial radikalisering online (med det menas exponering för onlinepropaganda utan känd social interaktion) står för endast två procent av de undersökta fallen.
- Personer som stridit utomlands för en terroristgrupp är lika benägna att utföra attacker som de i undersökningen som inte gjort det (29 procent respektive 28 procent).
- 67 procent av de fullbordade attackerna har begåtts av ensamma aktörer.
- De som oftast genomförde sina attacker var individer som radikaliserats offline och agerat ensamma (60 procent av dem fullbordade en attack). Gärningspersoner som agerade i grupp uppnådde en betydligt lägre genomförandeprocent (15 procent).
- Människor som hade radikaliserats online, både ensamma och i grupp, stod för endast 12 procent av de lyckade attackerna.
”Till skillnad från andra studier består vår databas endast av de som har genomfört en attack eller förhindrats att göra det”, skriver forskarna och menar att deras studie därför ger en mer korrekt bild av hotbilden under de här åren och i de här länderna än många andra studier.
”Våra resultat visar att det primära hotet fortfarande kommer från dem som har radikaliserats offline. Offlineradikaliserade individer är fler, bättre på att undvika upptäckt av säkerhetstjänsten, mer benägna att framgångsrikt genomföra en terrorattack och mer dödliga när de gör det”, skriver forskarna.
MAGNUS SANDELIN