Vi har under lång tid noterat att myndigheter och domstolar i allt större utsträckning belägger uppgifter i mål och ärenden med sekretess. Det är en utveckling som försvårar och i bland omöjliggör granskning och belysning av beslut och viktiga samhällstrender.
Ett färskt exempel på det är vår begäran till Skolinspektionen om att få ta del av den anmälan som Dokus senaste nyhetstext handlar om.
I myndighetsärenden om rapportering av missförhållanden gäller sekretess (32 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen) för vissa uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet och identiteten på en annan enskild. Det är naturligtvis rimligt för att skydda individer.
Skolinspektionen lämnade ut handlingen till oss men maskerade ett stort antal uppgifter.
Doku har från annat håll fått tillgång till huvuddelen av den omaskerade versionen av anmälan och kan nu visa resultatet av Skolinspektionens sekretessbedömning enligt 32 kap. 3 b §.
En slutsats som kan dras av jämförelsen mellan den maskerade och den omaskerade versionen är att maskeringen gör det omöjligt att förstå vad ansökan handlar om. En annan är att de ord och, i ett fall, siffra, som myndigheten valt att sekretessbelägga ger intryck av att det är religiösa uttryck och företeelser som myndigheten vill skydda och inte enskilda personers identitet. Något lagstöd för det finns inte.
Skolinspektionen har sekretessbelagt följande:
- arbetar i
- vi
- 98
- muslimska
- [yrkeskategori] och är koranlärare
- Bellevuemoskén
- ber
- på lågstadiet
- han
- flickors
- hijab
- anställd i skolan
- bönematta
- ett klassrum
- Ukraina, Iran, Ryssland, Pakistan, Italien
- konverterat
- kristendomen
- islamofobi
- avsked
Sofie Löwenmark och Lars Jonson