Bakom stängda dörrar i ABF:s lokaler läggs mediestrategier upp för hur Palestinaföreningar ska slippa ta avstånd från Hamas vid möten med journalister. Där hävdas också att Israel inte har någon civilbefolkning, att de israeliska ungdomar som mördades under en musikfestival egentligen var militär som firade en ny bosättning och att israeliska barn vill döda araber och muslimer.
Under onsdagen den 18 oktober samlades hundratals personer för en Palestinademonstration på Skvallertorget i Norrköping. Förutom arrangören, den palestinska föreningen Handala, deltog bland andra Palestinagrupperna och Vänsterpartiet.

Handalas uppmaning till allmänheten att komma till demonstrationen och till ett efterföljande möte hos ABF publicerades på Facebook några dagar efter Hamas terrorattacker mot den israeliska civilbefolkningen. Som bildsättning användes en teckning över beväpnade flygande terrorister. På arabiska sägs att man ska ansluta
för att dela den heroiska glädjen och för att hylla Palestinas hjältar.
Samma bild hade Handala postat på Facebook redan omedelbart efter attackerna, även då med ett hyllande inlägg. Den har därefter tagits bort.
I Handalas inlägg på sociala medier används hashtags som #FromTheRiverToTheSeaPalestineWillBeFree#, som avser att Israel ska upphöra, och där delas den propagandafilm som visar hur terrorister förbereder flygattackerna, når festivalområdet och inleder anfallet mot ungdomarna med orden ”Till land, till luften, till sjöss är de svagare än ett spindelnät”. Inlägg som glorifierar terrorstämplade rörelser har också publicerats, ett hyllade en stupad ledare från Al-Aqsa-Martyrernas Brigader.
Efter demonstrationen den 18 oktober samlades företrädare för Handala och Palestinagrupperna och allmänheten i ABF Bergslagsgårdens lokaler på samma torg.

Mötet leddes av Isam Bardaqji, en man med palestinsk bakgrund som var verksam i föreningen Al-Noor Al-Islamia, tidigare huvudman för den numera stängda muslimska friskolan Kunskapsljuset i Norrköping (förskola och årskurs 1-6). Skolan kritiserades vid upprepade tillfällen av Skolinspektionen och hotades med miljonvite för kränkande särbehandling och en miljö där pojkar inte ville sitta bredvid flickor och där pojkar och lärare vägrade ta flickor och kvinnor i hand.
Isam Bardaqji inleder med att säga:
– Ni hörde också att de beskyller Hamas för att de varit inne på en folkfest när de har gått in på ockuperad mark. Vet ni vilken fest det var, och hur det var? Alltså media har inte sagt det.
Han förklarar osammanhängande att människorna på musikfestivalen inte hade på marken att göra, att det inte fanns en avsikt från Hamas att döda ungdomarna, att Hamas bara hade sikte på militären och samtidigt att det inte existerar någon civilbefolkning i Israel:
– Jag tror inte det finns civila i Israel i den mening som vi anser hur en civil befolkning är. I Israel är alla militärer. Och de som var på festen var bosättare som var där för att fira sin bosättning, en kibbutz. Det berättar inte media.
Han fortsätter:
– Israelerna tar skolbarn till militära anläggningar och visar hur man använder vapen, hur man laddar och skjuter. Och så frågar de barnen: vad ska ni göra, varför ska ni använda de här? Ja, för att döda araber, vi ska döda muslimer. De har inte här att göra. Och det har de sagt tydligt och klart att de ska göra. Det här är nåt som Väst också borde känna till.
Han garanterar därefter personligen att Hamas aldrig skulle ha gått in på festivalområdet om det hade funnits information om att det inte rörde sig om militärer. Det var ett missförstånd.
En kvinna bryter in och säger att hon inte tror att det hjälper Palestinafrågan att fastna i att försvara Hamas, sånt hade hon hört under demonstrationen. Hon ber arrangörerna att säga åt deltagarna att sluta använda den sortens ramsor och påpekar att även om det skulle ha rört sig om bosättare på festivalområdet så går det att tycka att agerandet var fel.
Efter att Isam Bardaqji då sagt att ”vi kanske inte borde försvara Hamas på det sättet” och att det rört sig om ett enskilt misstag vid musikfestivalen, tar en diskussion vid om hur Hamas ska hanteras vid kontakter med journalister.

Ordet tas över av kontaktpersonen för Palestinagrupperna i Sveriges lokalgrupp i Norrköping.
– Alltså den linje som vi har, den är att hur det är med Hamas eller inte – uppenbarligen har de gjort grovt gräsliga saker och det är ingenting som vi kan försvara – men vi skulle heller aldrig stå upp och angripa Hamas och klandra dem offentligt va…som en del känner ett behov av att hålla på med.
Det blir ingen ytterligare diskussion om att ta avstånd från Hamas och terrorattackerna. Istället föreslår en annan kvinna att Hamas varken ska höjas eller sänkas utan bara inte nämnas. Hon tycker att de ska göra research på hur andra organisationer svarar media för att ta fram en mediestrategi för frågor om Hamas.
ABF:s relation till Handala
Handala, som tidigare hette Palestinska föreningen i Norrköping, har vid flera tillfällen hållit möten i ABF Bergslagsgårdens lokaler tillsammans med Palestinagrupperna. En företrädare för Handala säger till Doku att det är i ABF:s lokaler som de träffas för sina möten och att de har gjort det under flera år.
Företrädaren uppger på sin LinkedIn att hon är halvtidsanställd som cirkelledare hos ABF men berättar för Doku att hon inte längre har något sådant uppdrag. Hon understryker att Handala har ett mycket bra samarbete med ABF.
Gunilla Solveigsdotter Ottosson, chef för ABF i Norrköping, lämnar en annan beskrivning av hur ABF:s samarbete med Handala ser ut. Hon förklarar för oss att det endast rör undervisning i arabiska för barn och att föreningen haft tre sådana träffar hos ABF under året. Beträffande mötet den 18 oktober säger hon att Handala lånade lokalerna för ett internt föreningsmöte eftersom föreningen ville diskutera händelseutvecklingen i Israel och Palestina.
Handalas övriga möten hos ABF – propaganda och Förintelsediskussioner
Vid ett möte hos ABF i oktober 2021, med delvis samma föreningsföreträdare som i veckan, inleder Isam Bardaqji med att säga att det finns en hög kunskap i Sverige om Israel-Palestinakonflikten men att ingen vågar tala öppet eftersom det är livsfarligt och för att man riskerar att hamna i fängelse och bli anklagad för antisemitism.
Samtalet kommer flera gånger in på Förintelsen. En man med palestinsk bakgrund beklagar hur svårt det är att jämföra Förintelsen med Israels agerande utan att bli beskylld för antisemitism. Han hävdar att EU har fattat ett beslut om att material från Förintelsen inte får användas för att dra den sortens paralleller.
En annan deltagare beklagar att ordet Förintelsen inte får användas för dödandet av palestinier och han är missnöjd med hur Förintelsen återges. Han säger att det till största delen var serber som mördades, tio gånger fler, men att det ändå framställs som att det i huvudsak var judar. Saken går inte att diskutera, de accepterar inte debatten, det är holocaust, bara judar i Förintelsen, säger han och fortsätter: De fortsätter att leva som en nation och är inte förintade till 100 procent. Närmast uppgivet säger han att de har exklusivitet på ordet Förintelsen och att den enbart gäller judar.
Palestinagruppernas kontaktperson fyller i:
”De har alltså lyckats ta patent på ett ord, det är fantastiskt hur man kan det”.
En äldre svensk kvinna inleder ett resonemang om zigenare och homosexuella som förintades och säger att hon därför själv aldrig satt något likhetstecken med just judar. Hon tillägger: ”så kallade judar”.
När Doku informerar ABF:s chef Gunilla Solveigsdotter Ottosson vad som sägs under Handalas möten hos ABF svarar hon att det låter förfärligt och fruktansvärt men att det inte är något som hon eller ABF känner till. Om uppgifterna stämmer så kan ABF inte fortsätta ha någon mer kontakt med den föreningen., säger hon.
Gunilla Solveigsdotter Ottosson förklarar att ABF är väldigt noga med att kolla upp föreningar för att säkerställa att de har demokratiska stadgar och tillägger att ABF också har nära kontakt med föreningarna. Det framgår emellertid inte på vilket sätt som ABF:s kontroller och kontakter har tagit hänsyn till och beaktat Hamaspropagandan som Handala publicerat på sociala medier.
Isam Bardaqji säger till Doku att han står fast vid sina uttalanden under mötet hos ABF. När det gäller hans påstående om att Israel inte har någon civilbefolkning svarar han
– De har tagit över Palestina. Vi anser att alla som är där är sionister och militärer.
Om mediestrategin som diskuterades om Hamas svarar Isam Bardaqji,
– Så länge ni i västvärlden inte tar avstånd från Israel tar inte vi avstånd från Hamas. Efter upprepade frågor svarar han att han tar avstånd från ”allt dödande”.
ABF
I ABF:s idéprogram står att ABF är en mångfald av stora och små föreningar, förenade av grundläggande värderingar om människovärde, jämlikhet, demokrati och rätten till lärande.
Den 19 oktober lanserade studieförbunden en nationell kampanj mot regeringens budgetproposition under parollen – Studieförbunden samlar Sverige.
Förbundssekreteraren Annica Dahl säger om den på ABF:s hemsida att regeringens förslag vittnar om en okunskap om folkbildningens förmåga att samla och ena människor och att studieförbunden skapar, upprätthåller och återskapar en demokratisk infrastruktur i hela landet.
Enligt ABF:s hemsida består förbundets intäkter till största delen av bidrag från stat, region och kommun och av avgifter från deltagare och medlemsorganisationer.
Enligt ABF:s årsredovisning för 2022 är den del av intäkterna som är avgifter från deltagare och medlemmar mycket liten. Av verksamhetens sammanlagda intäkter om 522 MSEK (varav drygt 27 MSEK är återbäring från Folksam och poster av engångskaraktär) är endast cirka 1,2 MSEK medlemsavgifter och knappt 3 MSEK ersättning för tjänsteuppdrag medan statsbidrag, bidrag från SIDA och annat skattefinansierat stöd uppgår till drygt 490 MSEK.
Staten ger årligen närmare 2 000 MSEK i statsbidrag till studieförbundens verksamhet. En granskning från Riksrevisionen 2022 visade att kontroll och uppföljning brister i alla led, och att det finns tydliga indikationer på att statsbidraget går till annat än folkbildning.
SOFIE LÖWENMARK OCH LARS JONSON
Hur ska man finansiera en journalistisk nischsajt som granskar demokratiskadlig islamism?

Vi har som många andra försökt att lösa tre frågor: vi vill att nyheterna ska vara tillgängliga för alla, vi behöver intäkter för att överleva och vi vill inte ständigt be er om stöd och pengar.
Därför har vi landat i en möjligen udda konstruktion som vi i alla fall vill ge ett försök:
en frivillig prenumerationslösning.
Det kostar 185 kr per år att prenumerera på Dokus nyheter (dvs. drygt 14 kr per månad exkl. mervärdesskatt).
Den som vill stödja oss med mer eller mindre än så får själv knappa in Swishnummer 123 126 05 12 och belopp.