På regimkritiska farsispråkiga sociala medier beskrivs Mohammad Heidari och Shayan Tousynezhad som soldater i Irans underrättelsetjänst och det islamiska revolutionsgardet. I en granskning om hur asylskyddet i förhållande till Iran i själva verket används för att bedriva underrättelser, hota exiliranier och sprida iransk islamistisk propaganda stöter vi på osanna uppgifter om konvertering från islam och samarbeten med koppling till både iransk säkerhetstjänst och den livstidsdömde Hamid Noury. – Personerna och nätverken är tydliga säkerhetshot, både mot svensk nationell säkerhet och mot den iranska diasporan i landet, säger Irankännaren och statsvetaren Arvin Khoshnood till Doku.
Tipset i inkorgen får oss att tveka, för vi har sett uppgifter av det slaget många gånger tidigare: några namn och konton på sociala medier där iranska regimkritiker i Sverige hotas. Det är först en bit in i arbetet som vi inser att omständigheterna kring personerna som vi ändå valt att titta närmare på skiljer ut sig.
Läkarstudenten Shayan Tousynezhad är långt ifrån unik genom att han hyllar martyrer och islamism. Men han uppträder med det terrorstämplade islamiska revolutionsgardets emblem på bröstet och reser i början av 2024 till Iran för att möta sonen till den livstidsdömde Hamid Noury, som några månader senare ska komma att utväxlas mot två fängslade svenska medborgare.
Att hans vän Mohammad Heidari stoltserar med sin pappas roll i det islamiska revolutionsgardet och flitigt besökt den Irantrogna shiamoskén Imam Ali Center i Järfälla skulle inte heller ha väckt intresse om det inte vore för att han säger sig ha konverterat till kristendomen och sökt asyl här med just det som skäl för att få skydd mot Iran.
Med sina uppehållstillstånd som grund håller de manifestationer på gator och torg för en organisation som anses kopplad till Irans ministerium för underrättelsetjänst och de driver en propagandarörelse, skapad och finansierad av intressen i Iran, med fokus på att skrämma och hota exiliranier.
Flera av de personer som vi kommit i kontakt med har på grund av konkreta hotbilder begärt att vi inte skriver om dem. En som väljer att berätta är författaren, kvinnorättsaktivisten och regimkritikern Soheila Fors.
Konvertiten Mohammad Heidari
Det går inte att vara säker på vad han verkligen heter. Enligt folkbokföringen är namnet Mohammad Heidari. I de avsnitt av Migrationsverkets akt som Doku fått ta del av stavas det på fyra olika sätt med olika ordning på för- och efternamn. På Facebook kallar han sig Heidari Behnam. Varianten Mohammad Heidari (Behnam) förekommer också. När han ansökte om studiemedel för vuxenutbildning använde han mejladressen behnam.himan och i några tidningsartiklar om honom användes namnen Behnam Haidari respektive Behnam Hidari.
Under 2016 trädde han fram i media för att berätta sin historia. Han hade funnit Jesus i Iran och därför misshandlats och torterats av iransk polis. I samband med att han dömdes till 15 års fängelse för att ha missionerat om kristendomen flydde han. Men också i Sverige blev den kristna tron ett hot. En fundamentalistisk muslim som han delade rum med på ett asylboende i Kristinehamn lämnade honom inte i fred.
- Han gillade inte att jag hade konverterat och kallade mig avfälling, sa han till Expressen och la till att han var medveten om att Migrationsverket misstror många med hans bakgrund som konverterat. – Jag tror att även om du ljuger så kommer sanningen att visa sig till slut. Du märker när någon beter sig som om han vore någon annan.
I september 2015 hade Mohammad Heidari ansökt om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Först ett drygt år senare ansökte han om asyl. Migrationsverket ansåg att han inte hade styrkt sin identitet och beviljade honom flyktingstatus och resehandlingar, som uteslöt flyktlandet Iran.
Han bodde några år i Kristinehamn och periodvid möjligen också i någon annan värmländsk ort. Där sökte han sig till Betlehemskyrkan, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, och togs om hand av några av kyrkans anställda som också erbjöd honom bostad. Efter ett tag anslöt hans fru och ett barn från Iran och tillsammans flyttade de senare till Stockholmsområdet.
Under tiden i Värmland umgicks Mohammad Heidari regelbundet med Soheila Fors och hennes make som litade på och försökte hjälpa honom. Han berättade för dem att han hade kontakt med en känd iransk regissör som ville göra en dokumentär om Soheila Fors kvinnorättsarbete. Han filmade därför ibland både i deras hem och i hennes verksamhet. Det hände även att han övernattade hos familjen.
Kort tid efter att Mohammad Heidari flyttat till Stockholm vaknade Soheila Fors och familjen av en kraftig smäll. En brandbomb hade kastats mot huset. Några dagar tidigare hade någon brutit sig in i källaren och klippt av kablarna till övervakningssystemet. – Det är uppenbart att den som gjorde det kände till huset, säger Soheila Fors till Doku.
Efter brandattentatet blev hon kontaktad av en man i Tyskland som stött på några meningsmotståndare i en diskussionstråd om den iranska regimen. En av dem hade skrutit med att det var han som hade kastat brandbomben och han skrev att han kunde komma nära Soheila Fors och döda henne.
- Jag lämnade över skärmdumpar från konversationen till polisen men hörde inte något mer än att förundersökningen lades ner. Jag kan fortfarande känna samma rädsla som när vi upptäckte och släckte branden, säger Soheila Fors.
Sedan Mohammad Heidari fick flyktingstatus och uppehållstilstånd i Sverige har han levt ett dubbelliv.
Han har etablerat sig i samfund där han och andra konvertitfall deltagit i högtider och gemensamma aktiviteter. På sociala medier visar de upp sin nuvunna tro på ett sätt och med en frekvens, inte sällan fler än tio inlägg per dag, som skiljer ut sig från hur kristna svenskar i allmänhet förhåller sig till religiositet. Mohammad Heidaris Facebooksida som uppdaterades så sent som i januari i år visar upp en sådan kristen profil och majoriteten av de drygt 700 vännerna är konverterade exiliranier eller kritiker mot regimen. Han har under åren gillat otaliga inlägg med kristna budskap om kärlek, försoning och förlåtelse.
På Youtube, Tiktok, Instagram och Telegram förekommer han samtidigt i en kamp- och idérörelse som beskriver sig själv som en allians av patriotiska iranier som verkar mot alla antiiranier. I en propagandakanal berättar Mohammad Heidari att rörelsen startats av intressen i Iran som också finansierar verksamheten. Rörelsen som tagit namnet Be ma bepeyvandid (ungefär: anslut er till oss) driver han tillsammans med Shayan Tousynezhad och andra under den iranska islamiska flagga som antogs efter revolutionen. På rörelsens olika plattformar, som sammantaget har tusentals följare, publicerar likasinnade individer i Sverige och Europa regimens propaganda.
På rörelsens konton finns inte ett spår av den kristendom som präglar Mohammad Heidaris andra liv. Trots att han beviljats skyddsstatus i förhållande till Iran uttrycker han hot mot diasporans regimkritiker: ”de ska få blommor, men på sina gravar”. Rörelsen hyllar den iranska regimen och martyrer och varvar propaganda för Hamas, Hizbollah och det islamiska revolutionsgardet med stöd för den tidigare fängslade livstidsdömde Hamid Noury. Flera inlägg anklagar den brittiskbaserade regimkritiska nyhetskanalen Iran International för förräderi, och en skärmdump med nyheten om att en av journalisterna där knivhuggits i London kommenteras med ”i Allahs namn, värre saker kommer att hända honom”.
Källor i de värmländska kristna kretsar där Mohammad Heidari umgicks berättar för Doku att hans alter ego Behnam Heidari gav ett närmast fromt intryck och utmärkte sig genom att vara mycket positiv till Israel. I ett filmklipp från en palestinademonstration utanför Israels ambassad säger han i stället, nu som Mohammad Heidari, att det ska hållas en fest när Israel har förintats.
Doku har under flera veckor försökt komma i kontakt med Mohammad Heidari. Vi hör av oss till flera inom hans tidigare kristna gemenskap och vi åker till den adress i Spånga där han och familjen är folkbokförd, men hittar inte något spår av honom. Vi kontaktar också Kronofogden som berättar att kommunen och flera andra fordringsägare har krav mot honom om mer än 1 miljon kronor och att kravbreven skickas just till Spånga-adressen.
Vi ringer upp det svenska par som är folkbokfört på samma adress och får veta att Mohammad Heidari och hans familj aldrig har bott där men att det strömmar in brev till dem från Migrationsverket, kommunen, Kronofogden och diverse inkassobolag. De känner inte till Mohammad Heidari eller någon annan i familjen och har vid upprepade tillfällen under ett års tid försökt få Skattemyndigheten att ändra den oriktiga folkbokföringen. Men inget har hänt och breven fortsätter att komma.
Vi når honom till slut genom ett konto på Telegram och han går med på att tala med oss.
Vi har sedan en tid misstänkt att han återigen befinner sig i Iran; enligt en uppgift som nått oss skulle Säkerhetspolisen ha utvisat familjen under en dramatisk natt för några månader sedan. När vi talas vid över en knastrig lina bekräftar han att han finns där. Han säger att han skickade dit familjen för ett par år sedan och att han därefter anslöt. Han vill inte kännas vid att han har utvisats men säger att Säkerhetspolisen la sig i hans ärende hos Migrationsverket och att det gjorde det omöjligt för honom att vara här.
Gabriel Wernstedt, pressekreterare vid Säkerhetspolisen, kan inte gå in på det enskilda ärendet men svarar i generella termer att Säkerhetspolisen är remissinstans till Migrationsverket i alla tillståndsärenden och att uppgiften då är att ”erinra eller inte erinra personer som utgör ett säkerhetshot”.
Mohammad Heidari berättar för oss om sin kamp mot Mujahedin-rörelsen som han säger har skadat många i hans släkt och som han anser får verka alltför fritt i Sverige. Han förklarar också att den har hotat honom och hans familj i Sverige och att han inte har någon koppling till Irans regim.
När vi frågar om hans kristna tro, som ju var hans asylskäl, och hur den påverkar hans möjligheter att vara i Iran säger han på ett något otydligt sätt att han var kristen en stund men att alla kristna ljuger. Han förklarar också att han inte har något problem med iranska myndigheter men säger inte något om det femtonåriga fängelsestraff som han tidigare hävdade var det utlösande skälet till att han lämnade Iran. I slutet av samtalet höjer han rösten när han berättar att han är besviken på att han inte får någon hjälp från Sverige och han nämner särskilt att barnbidragen inte längre betalas ut.
Läkarstudenten Shayan Tousynezhad
För en kort tid sedan återkallade Migrationsverket Shayan Tousynezhads uppehållstillstånd och skrev samtidigt av ett pågående ärende om utvisning. När Doku för några dagar sedan talar med Shayan Tousynezhad säger han att han befinner sig i norra Sverige och att han måste hålla sig gömd på grund av en hotbild. Han säger också att han har jagats av Säkerhetspolisen både i Sverige och Polen, där han studerar till läkare. Doku får besked från den norska folkbokföringen att han numera är skriven i Oslo.
Enligt norska myndigheter har Shayan Tousynezhad haft legitimation endast som läkarstudent eftersom han inte är färdigutbildad. Till Doku säger han att han är färdig med utbildningen, och på sociala medier och i iransk press kallar han sig för onkolog och kirurg. Trots att han inte heller har någon svensk läkarbehörighet har han lagt upp en bild på sig själv i sjukhusmiljö med en svensk läkarskylt.
I flera filmklipp som ser ut att vara filmade under tjänstetid vid norska sjukhus sprider han i vårdkläder iransk propaganda. På Telegram lägger han ut grov antisemitism och bilder av Hizbollah, iranska martyrer och revolutionsgardet vid sidan av foton och filmer på patienter under operationer och i andra känsliga vårdsituationer.
Shayan Tousynezhad uppger att han under femton år levt i Sverige med syskon och sina mamma, men att hon sedan lång tid åter bor i Iran. Skattemyndigheten säger emellertid att det inte finns några barn registrerade på den kvinna som sägs vara hans mamma och att hon fortfarande är folkbokförd i Sverige.
Efter att Svea hovrätt hade fastställt livstidsdomen för folkmord mot Hamid Noury i slutet av 2023 reste Shayan Tousynezhad till Iran. Där medverkade han vid en sammankomst på ett universitet i Teheran tillsammans med Hamid Nourys son, Majid Noury, och en iransk dokumentärfilmare som på vissa hemsidor har beskrivits som närstående till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei. Enligt en iransk mediekanal som återgav delar av mötet sa Majid Noury att den sionistiska regimen ligger bakom Hamid Noury-fallet och att Sverige hånar Iran. Shayan Tousynezhad sa att den svenska regeringen tillfångatagit Hamid Noury och håller honom som gisslan.
Källor med insyn i iranska förhållanden säger till Doku att en inbjudan till Iran för ett möte om en så viktig fråga som Hamid Noury-fallet rimligen inte kommer i fråga utan att beslutet har förberetts och sanktionerats av personer i den högsta ledningen och ambassaden i Sverige.
På flera farsispråkiga konton och hemsidor förekommer uppgifter om att Shayan Tousynezhad och Mohammad Heidari tillhör Irans islamiska revolutionsgarde, den militärorganisation och säkerhetstjänst som grundades 1979 av ayatolla Ruhollah Khomeini. Tyskland har tidigare uppmärksammat revolutionsgardets roll i attentat mot judiska mål och för ett år sedan avslöjade Säkerhetspolisen två agenter med kopplingar till revolutionsgardet som hade beviljats asyl i Sverige under falska identiteter och som planerade att döda svenska judar.
På Be ma bepeyvandids olika konton finns en stor mängd inlägg med propaganda för revolutionsgardet. Ett uppmanar iranier runt om i världen att samarbeta och rapportera landsmän som publicerat misstänkt innehåll på sociala medier – brottslingarna kommer att hanteras beslutsamt.
Mohammad Heidari har publicerat ett längre filmklipp där han lovordar revolutionsgardet och berättar om sin pappas roll i Basij, en av gardets militära grenar. Shayan Tousynezhad uppträder på bilder som han taggat med #IRCG med revolutionsgardets emblem på bröstet och samma hashtag använder han för inlägg med slagord för den iranska regimen där han på bild poserar med automatvapen.
Under rättegången mot Hamid Noury ordnade Shayan Tousynezhad och Mohammad Heidari manifestationer mot Folkets Mujahedin utanför Riksdagen och Stockholms tingsrätt. Filmklipp från händelserna är upplagda på den iranska organisationen Habilians Youtubekanal och Habilian beskriver sig själv där och på sin hemsida som arrangör. Vid i vart fall två av tillfällena var Shayan Tousynezhad den som sökte och fick tillstånd till sammankomsterna.
Habilian är en iransk icke-statlig organisation (NGO) som framställer den islamiska regimen som ett offer för terrorism genom att lyfta fram iranska terrorismsoffer. Därigenom reproducerar organisationen regimens officiella narrativ. Habilian samarbetar med flera av regimens underrättelsetjänster, särskilt Islamiska revolutionsgardet och dess underrättelseorganisation, vilket tyder på en samordning i syfte att legitimera regimens säkerhetspolitiska agenda. Däremot undviker Habilian att uppmärksamma den statsstyrda terrorism som regimen själv bedriver mot den egna befolkningen och mot aktörer som betraktas som fientliga stater eller organisationer, säger Irankännaren och statsvetaren Arvin Khoshnood till Doku.
Shayan Tousynezhad och Mohammad Heidari har delat foton från Imam Ali Center-moskén i Järfälla. Ett är från en minnesstund för Irans dåvarande president, mulla Ebrahim Raisi, som dog i en helikopterolycka förra våren. Ebrahim Raisi var tidigare anställd vid revolutionsdomstolens åklagarmyndighet och medlem av den s.k. dödskommissionen som utsatte tusentals politiska motståndare för utomrättsliga avrättningar.
Till skillnad från Mohammad Heidari, som inte vill säga något till oss om Imam Ali Center-moskén, uttalar sig Shayan Tousynezhad i förklenande ordalag om den. Han berättar vad han vet om hur moskén använder pengar som skickats från Iran och han klagar på en man i ledande position vars dotter inte bär slöja och klär sig i korta shorts: – Hur kan någon som har en sådan dotter lära ut islam till andra?
Som avslutning på samtalet med Shayan Tousynezhad frågar vi hur han själv ställer sig till regimen i Iran. Han säger att han kämpar mot Mujahedinrörelsen som han betraktar som terrorister och att han inte har något att göra med regimen. Han vänder sedan på frågeställning:
- Det är ett otacksamt folk som är svårt att kontrollera.
Statsvetaren Arvin Khoshnood menar att de pro-iranska aktiviteter som beskrivs i texten kan belysas och förklaras utifrån två centrala aspekter:
För det första visar det på den islamiska republikens långsiktiga strategi att placera agenter och sympatisörer utomlands, inklusive i Sverige, med syftet att i framtiden kunna mobilisera dessa som resurser för att främja regimens intressen.
För det andra illustrerar det hur regimen systematiskt kombinerar terrorism och narrativkontroll som viktiga instrument i sin utrikespolitik och i sina ansträngningar att neutralisera oppositionella rörelser i exil. De berörda individerna agerar som regimens lobbyister, men har även kapacitet att bistå i underrättelseverksamhet såsom spionage, påverkansoperationer och, efter genomgången träning, även terrorism.
Sammantaget utgör personerna och deras nätverk i Sverige ett tydligt säkerhetshot, både mot svensk nationell säkerhet och mot den iranska diasporan i landet.
SOFIE LÖWENMARK OCH LARS JONSON
Vi har som många andra försökt att lösa tre frågor: vi vill att nyheterna ska vara tillgängliga för alla, vi behöver intäkter för att överleva och vi vill inte ständigt be er om stöd och pengar.
Därför har vi landat i en möjligen udda konstruktion som vi i alla fall vill ge ett försök:
en frivillig prenumerationslösning.
Det kostar 185 kr per år att prenumerera på Dokus nyheter (dvs. drygt 14 kr per månad exkl. mervärdesskatt).
Den som vill stödja oss med mer eller mindre än så får själv knappa in Swishnummer 123 126 05 12 och belopp.