Efter masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro uttrycker många det som sägs efter varje större våldsdåd: något liknande ska eller får inte hända igen. För att sätta den sortens uttalanden i ett perspektiv kan Doku berätta om en händelse som i närtid inträffat i samma stad och som också riktat sig mot utbildningsväsendet, i det här fallet Örebro universitet.
I slutet av januari, för bara drygt två veckor sedan, dömde Örebro tingsrätt en läkarstudent vid Örebro universitet till fyra månaders fängelse för olaga hot vid 76 tillfällen mot ett stort antal universitetsanställda. Universitetsledning, professorer, lektorer, jurister, säkerhetspersonal och andra finns bland de drabbade. Studenten som var i sluttampen av utbildningen hade stängts av från studierna av disciplinära skäl och bestämde sig för att agera. Han lovade och svor på sitt liv att han inte skulle ge sig. Vid ett tillfälle blev en nära släkting så orolig för vad som skulle kunna hända att han kontaktade polisen.
Sent en kväll uppmanade studenten några av kurskamraterna som han ansåg sig vara lierad med att på hans order utrymma universitetet:
- Mina bröder och systrar. När jag säger till er att lämna Campus, lämna direkt med dem som är chill mot ingången mot det där tornet. Inte den andra ingången.
De valde emellertid i stället att skicka meddelandet vidare till universitetsledningen, som såg uppmaningen om att utrymma skolan som en risk för en skolskjutning eller bombning.
Studenten avvisades av vakter utanför universitetet och skickade tusentalet hotfulla meddelanden till universitetets personal. En del av hoten såg ut så här:
- Efter gårdagens våldsamma upptrappning från er sida, går vi nu in i en mer oförutsägbar fas. Jag har hittills varit väldigt tydlig med vad jag tänker göra, varför och när. Ni kommer nu famla i mörkret. Ni kommer inte veta när, med vem, var eller i vilken situation jag dyker upp.
- Mina vänner och min släkt är inte direkt kända för att bete sig civiliserat, om ni minns Påskupploppen från 2022. Om ni inte tror att dessa människor kan bruka våld, fråga då de poliser som kom in på multitrauma-larm på AKM USÖ vad de tror, efter att det regnat tegelstenar i huvudet på dem.
- Låt ordningsvakterna komma, det går bra. De är ändå typ 2 st. Pff. 0 chans, mina kompisar är minst 20-30 st. Men jag ska inte hämta de från moskén, de är sjukt aggressiva och pratar om sjuka saker, de är också svårkontrollerade och oförutsägbara.
- Nu tänker ni säkert använda utrymningsvägarna på sidorna av X-huset. Gör inte det, vi har uppsikt över dessa också, det blir bara krångligt för er.
Förutom rädslan för attentatsrisken fick hoten också följder för enskilda anställda, som förklarar att de inte visste vilka kopplingar som läkarstudenten hade till våldsamma personer.
De utrustades med personlarm och fick väktarskydd. En anställd berättar att hon och kolleger tvingades arbeta hemifrån, andra beskriver hur deras barn inte kunde vara ensamma hemma.
Studenten satt häktad så länge att straffet snart är avtjänat. Och vem ser då till att han inte fullföljer hoten? Det skrämmande svaret är naturligtvis: ingen. För ingen myndighet har uppdrag eller resurser att dygnsövervaka individer som är på fri fot. Därför går t.ex. utvisningsdömda imamer och andra obehindrat bland oss på gatorna, trots att både regering och säkerhetspolis ser dem som hot mot rikets säkerhet.
Ingen kan se till att ett Örebroattentat inte händer igen, om någon skulle få för sig att göra något liknande. Förundersökningen i fallet förklarar inte entydigt varför läkarstudenten agerat som han gjort. Ett stort mått av rättshaverism och möjligen ohälsa kan skönjas. Själv talar han om rasism, islamofobi och diskriminering, men det stöds inte av vad anställda, andra studenter eller ens en nära släkting säger.
Sofie Löwenmark och Lars Jonson
Vi har som många andra försökt att lösa tre frågor: vi vill att nyheterna ska vara tillgängliga för alla, vi behöver intäkter för att överleva och vi vill inte ständigt be er om stöd och pengar.
Därför har vi landat i en möjligen udda konstruktion som vi i alla fall vill ge ett försök:
en frivillig prenumerationslösning.
Det kostar 185 kr per år att prenumerera på Dokus nyheter (dvs. drygt 14 kr per månad exkl. mervärdesskatt).
Den som vill stödja oss med mer eller mindre än så får själv knappa in Swishnummer 123 126 05 12 och belopp.