Under fredagsbönen i Göteborgs moské hölls bön för den dödade Hamasledaren Ismail Haniyeh. Jag ser inte några problem med det, säger imamen vid moskén till Doku och förklarar att flera besökare hade önskat att Hamasledarens död skulle uppmärksammas. Imamen talar om Hamasledaren som en civil person och vill inte svara på frågor om sin syn på Hamas. Göteborgs moské har sedan länge tagit avstånd från extremism i sin offentliga kommunikation.
Tre dagar efter att den palestinska terrororganisationen Hamas högste ledare, Ismail Haniyeh, dödats i en israelisk attack i Teheran begravdes han i Qatar, där han levde i exil. Miljoner människor i den muslimska världen deltog i olika begravningsböner över Hamasledaren.
Hamas hade utlyst fredagen till vredens dag: ”Låt vrålande vredesdemonstrationer börja från varje moské”, skrev terroriströrelsen i ett uttalande.
Under fredagsbönen vid Göteborgs moské uppmärksammades Hamasledarens död.
Predikan leddes av imamen Ahmed Ghanem som tidigare verkat som moskéns VD och talesman för Sveriges Imamråd. Ahmed Ghanem talade om Hamasledaren Ismail Haniyeh som en civil ledare och fördömde samtidigt Israel.
Efter den ordinarie predikan tog en annan man vid och höll en bön för Ismail Haniyeh och andra martyrer. Enligt uppgifter till Doku reagerade några besökare genom att lämna moskén.
Under den sista bönen hörs från en ljudupptagning som Doku tagit del av hätska utfall mot israeler: ”Förgör israelerna och zionisterna O gud och åstadkom [så att deras] tillgångar [blir krigsbyte] till oss”.
När Doku talar med Ahmed Ghanem bekräftar han fredagens bön och säger att många av moskéns palestinier hade utryckt en önskan om att Ismail Haniyehs död skulle uppmärksammas och att Israels attentat mot honom skulle fördömas.
På Dokus fråga om lämpligheten av att hålla bön för Hamas högsta ledare svarar han att han inte ser några problem med det och att det tillhör traditionen om personen är känd och en muslimsk ledare – oavsett för vad.
– Ismail Haniyeh var en vald ledare och det är deras business, det angår inte mig alls, säger Ahmed Ghanem och understryker att han inte nämnde organisationen Hamas vid namn utan enbart talade om Ismail Haniyeh.
Imamen förklarar per telefon att han fördömer vissa av Hamas handlingar men undviker helt att svara på hur han själv ser på organisationen och om han anser den vara en terrororganisation. Vid upprepade frågor om sin syn på Hamas ber Ahmed Ghanem att få dem i skrift men väljer sedan att inte återkomma med svar.
Göteborgs moské har vid upprepade tillfällen tagit tydlig ställning mot extremism utåt.
I en drygt tio år gammal intervju med Ahmed Ghanem i Göteborgs-Posten om den växande islamistiska extremismen utryckte han stark avsky för terrorvåldet.
– Det är inte första gången vi uttalar oss mot det. Vi gör allt vi kan för att bilda opinion och motverka tendenser till extremism. Här i moskén träffar vi inte på de här idéerna. Vår moské är känd för att vara mot extremism, sa Ahmed Ghanem då.
I början av sommaren möttes kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, Jonas Attenius, av stark kritik efter att han hållit tal i Slottsskogen under den muslimska högtiden Eid al-adha.
En av arrangörerna till Eid-bönen var just Göteborgs moské som i efterhand uppskattade att den samlade uppåt 15 000 muslimer.
Jonas Attenius kritiserades för att underblåsa den religiösa dimensionen av kriget i Mellanöstern eftersom han valde att ägna en större del av sitt tal åt det pågående kriget och för att han ensidigt talade utifrån den palestinska sidan utan att nämna Hamas.
I ett uttalande från Göteborgs moské som ett svar på kritiken mot Jonas Attenius kritiserade moskén å sin sida regeringen och media för att inte göra tillräckligt för situationen i Gaza och menade att det är den som debatten bör handla om.
Göteborgs moské invigdes 2011. Kostnaden om 67 miljoner kronor för att uppföra moskén finansierades av Saudiarabien.
SOFIE LÖWENMARK OCH LARS JONSON
Hur ska man finansiera en journalistisk nischsajt som granskar demokratiskadlig islamism?
Vi har som många andra försökt att lösa tre frågor: vi vill att nyheterna ska vara tillgängliga för alla, vi behöver intäkter för att överleva och vi vill inte ständigt be er om stöd och pengar.
Därför har vi landat i en möjligen udda konstruktion som vi i alla fall vill ge ett försök:
en frivillig prenumerationslösning.
Det kostar 185 kr per år att prenumerera på Dokus nyheter (dvs. drygt 14 kr per månad exkl. mervärdesskatt).
Den som vill stödja oss med mer eller mindre än så får själv knappa in Swishnummer 123 126 05 12 och belopp.