Baraa Lafi har sedan förra hösten varit medarbetare för Sveriges Radio i Gaza. Där har hon gjort sig känd som en profilerad antiisraelisk aktivist och samarbetat med den höga Hamastjänstemannen Bassem Naim. I arabisk media har hon berättat om initiativet Bojkotta sionisterna och andra kampanjer som de gemensamt drivit mot den ”sionistiska fienden”. Efter att Sveriges Radio tagit del av Dokus uppgifter meddelar Ekots utrikeschef Anders Pontara att samarbetet med Baraa Lafi avbryts. Han säger också att Ekot brustit i sin research och nu därför måste analysera orsakerna till det och dra lärdomar framåt.
Baraa Lafi föddes i Gaza och kom till Sverige 2009 som 13-åring. Hon är svensk medborgare. 2016 flyttade hon och några familjemedlemmar tillbaka till Gaza. I april i år fick hon möjlighet att evakueras därifrån med hjälp av UD men valde då att stanna kvar.
Sedan ett drygt år är Baraa Lafi medarbetare för Sveriges Radio och har bistått Ekot med röster, vittnesmål och miljöskildringar från Gaza. Verkställande direktören Cilla Benkö har beskrivit henne som ”våra ögon och öron på marken”. För lyssnarna har Baraa Lafis roll bitvis varit otydlig. Nyhetsmagasinet Fokus skrev nyligen om hur hon återkommande presenteras på olika sätt, i vissa inslag som journalist eller medarbetare, i andra som en vanlig invånare i Gaza utan att kopplingen till Sveriges Radio framgår.
Från Hamasfinansierad bojkottaktivist till Sveriges Radiomedarbetare i Gaza
Doku kan nu berätta att Baraa Lafi deltagit i och haft ledande roller i flera bojkottkampanjer mot Israel i Gaza innan hon började sitt uppdrag för Sveriges Radio.
- I en intervju med Al Resalah Channel 2018 presenterades hon som del av ett team och berättade att hon flera år tidigare inlett sin kamp mot det hon kallade ”den sionistiska fienden”. Hon uppmanade hela det palestinska folket att ansluta sig till kampanjen. En av organisatörerna var Dr. Jihad Al-Arja, som tillsammans med Hamasledare hyllat Hamas grundare sheikh Ahmed Yassin.
- I ett uttalande samma år i en annan kampanj kallade Baraa Lafi Israel för en kolonial apartheidregim och slog fast att den israeliska aggressionen mot Gaza måste mötas av ett verkligt svar mot fienden – palestinskt, arabiskt och internationellt.
- I en intervju 2021 framträdde hon som grundare och ledare för en kampanj mot israeliska varor. Hon berättade att initiativet startat redan 2014 och uttryckte en förhoppning om att bojkotten skulle sprida sig till hela arabvärlden. Samtidigt tackade hon Dr. Bassem Naim för att ha finansierat kampanjen.
Bassem Naim är en högt uppsatt Hamastjänsteman med lång bakgrund i rörelsen. Han har haft flera ministerposter. I oktober 2023 företrädde han Hamas som talesperson i Moskva och deltog i förhandlingar om den israeliska gisslan. Bassem Naim har i intervjuer hävdat att Hamas inte dödade civila den 7 oktober och inte begick brott under attackerna.
Enligt en israelisk regeringsrapport har Bassem Naim ansvarat för Hamas arbete med ”BDS-portföljen”. BDS-rörelsen (Boycott, Divestment, Sanctions) är en internationell kampanj som driver frågor om bojkott, avinvesteringar och sanktioner mot Israel. En artikel i Jerusalem Post beskriver hur Bassem Naim kallade sig själv ”Head of Boycott Campaign & Hamas Official” i ett uttalande som protesterade mot den tyska förbundsdagens beslut om att klassa BDS-rörelsen som antisemitisk.
Kopplingen mellan Baraa Lafi och Hamasledaren Bassem Naim framträdde än tydligare i en kampanj 2021 som involverade det amerikanska glassföretaget Ben & Jerry’s. Quds News Agency presenterade vid ett evenemang i Gaza City Bassem Naim som ansvarig för bojkottkampanjen och Baraa Lafi som mediechef.
På bilder från evenemanget syns hur Hamasledaren penslar färg på en muralmålning av ett Ben & Jerry’s-paket. Baraa Lafi, som också närvarade, sa till Quds News att hon hoppades att det skulle bli ett starkt budskap till de arabiska ledare som fortsätter normalisera relationerna med ”nybyggargänget” och att bojkotten skulle fortsätta tills Israel helt isolerats från världen.
2021 var Baraa Lafi också mediesamordnare för ännu en kampanj, ”Bojkotta sionisterna”, som hängde ut palestinska affärsmän som deltog tillsammans med den israeliska paviljongen i Expo Dubai 2020. Medier beskriver henne som den som organiserade kampanjens arbete på sociala medier och syftet var att motverka arabstaternas normalisering med Israel.
Baraa Lafis övriga verksamhet och journalistiska utgångspunkter
Förutom arbetet med antiisraeliska bojkottkampanjer har Baraa Lafi både engagerat sig i ett nätverk för kvinnliga journalister och publicerat texter för arabiska medieplattformar, en av dem är علم24/Alam24.
Sajtens numera avlidne chefredaktör och direktör, Hassan Aslih, deltog, delvis på israelisk mark, i dokumentationen av Hamas attack på Israel den 7 oktober. Av sajtens innehåll framgår att den delar budskap och ståndpunkter med Hamas.
I augusti 2023, ett par månader innan kriget bröt ut, publicerade Alam24 Baraa Lafis artikel om Walid Tawfiq Massoud, en medlem i Hamas väpnade gren al-Qassam. Han lovade att befria sin bror från israeliskt fängelse genom att kidnappa en officer, ett löfte som uppfylldes i Rafah 2014. Baraa Lafi framställer Hamasmedlemmen Massoud som martyr och hjälte och ger hans bror tillfälle att uttrycka stolthet över hans insats.
Baraa Lafi uttalar sig i andra sammanhang om Israel som det sionistiska gänget, hon skriver genomgående Israel inom citattecken, påstår att Israel inte missar några möjligheter att förtrycka palestinier, framställer personer som tillhör väpnade grupper eller som utfört attentat på ett sätt som framstår som glorifierande och hävdar att den palestinska myndigheten saknar rätt att tala om en tvåstatslösning eftersom palestinier genom sitt motstånd visat att de förkastar tanken på en normalisering med den sionistiska ockupanten.
När en israelisk minister 2021 intervjuades av en egyptisk tv-kanal krävde Baraa Lafi att alla skulle sluta titta på kanalen innan den offentligt bett om ursäkt, och hon kallade journalistens åtgärd att samtala med ministern för ett oförlåtligt moraliskt brott och skamligt beteende och en provokation mot det palestinska folkets och de fria arabiska folkens känslor.
Sveriges Radio svarar Doku:
Ekots utrikeschef, Anders Pontara, skriver som en allmän kommentar att de lokala journalisterna i Gaza förser omvärlden med vittnesmål och röster eftersom inga andra journalister släpps in sedan snart två år tillbaka och att diskussionen kring Gazarapporteringens utmaningar blir skev om inte den dimensionen löpande beaktas.
Anders Pontara lämnar utöver det följande svar och kommentarer på uppgifterna i Dokus granskning:
Inför att samarbetet inleddes undersökte vi Baraas bakgrund. Vi hittade inget då som vi bedömde som kontroversiellt.
Helt uppenbart var inte vår research tillräckligt bra. De uppgifter Doku nu har tagit fram var nya för oss – vilket de förstås inte borde ha varit. Här har vi helt klart brustit och vi behöver nu göra ett vidare arbete för att analysera orsakerna till det och dra lärdomar framåt.
Vi har under de senaste dagarna själva undersökt de uppgifter vi har fått från Doku och vi har haft flera samtal med Baraa Lafi. När det gäller bojkottkampanjen bekräftar hon att hon varit med på möten i en kampanjgrupp, men säger att hon inte haft någon framträdande roll samt att det inte stämmer att hon varit talesperson eller kampanjledare. Hon säger också att hon i dag inte befattar sig med denna typ av verksamhet.
Samtidigt vidgår hon att hon var införstådd med att kampanjen var finansierad av Bassem Naim samt att hon kände till hans roll i Hamas.
Vi anser att detta är mycket problematisk och inte förenligt med att frilansa för Sveriges Radio. Samarbetet kommer därför inte att fortsätta.
Baraa Lafi svarar Doku:
Många journalister från olika redaktioner i SR intervjuade mig sedan början av kriget, som en person i Gaza. Jag jobbar som frilansjournalist, och förser olika internationella medier med material från Gaza, Jag erbjöd att förse SR med material, men de hade redan en journalist de samarbetade med i Gaza och de dröjde ett ungefär ett år innan de började ta emot mitt material
Jag har aldrig varit en del av någon bojkottkampanj varken i Sverige eller i Gazaremsan. Utan jag hjälpte några medstudenter under universitetstiden som bad mig som mediestudent att hjälpa dem med hur de ska berätta för medier om kampanjen.
Jag framförde bara deras synpunkter till mediestudenter jag känner. Jag visste inte att de skulle skriva artiklar om det. Jag visste inte att dessa artiklar fanns. Det är först nu som jag har förstått de finns.
Beskrivningen av mig som koordinator eller medieansvarig stämmer inte. Jag har försökt få tag i de som skrev artiklarna på sajter som är okända, för att få svar på varför de skrev som de gjorde. Men har inte fått tag i dem.
Min förklaring är att det här handlade om mediestudenter i 20-årsåldern som experimenterade med att skriva artiklar, på okända webbsajter.
I början visste jag inte vilka som sponsrade kampanjen, när jag fick reda på det släppte jag allt.
Jag har aldrig skrivit om hur den palestinska frågan ska lösas. Därför förkastar jag det som har skrivits eftersom det är totalt fel.
När det kommer till Bassem Naim, så var han en minister i Gazaremsan och som en journalist vill man gärna ha kontakt med alla i ledande positioner för att kunna få förstahandsinformation om läget i remsan, att träffa en Hamas medlem var naturligt eftersom det var de som styrde. Både internationella journalister och politiker, inklusive svenska, kom till Gaza och träffade dessa personer. Jag har inte haft någon nära kontakt med honom, utan endast intervjuat honom, precis som jag intervjuade andra.
Jag tycker att hela drevet mot mig sedan jag skadades och förlorade min bästa vän har varit orättvist. Jag har under hela min vistelse i Gaza undvikit allt som har med partier och fraktioner att göra. Under universitetstiden vägrade jag ansluta mig till studentföreningar som många gånger stöds av olika politiska fraktioner. Jag vägrade det trots att det kunde ha gjort mitt liv som student lättare och billigare. Även efter universitetet hade jag svårt att hitta jobb på grund av att jag inte hade ”Wasta”, någon med maktposition som kan hjälpa mig med att få jobb.
Därför föredrog jag att jobba som frilans och gärna med västerländska medier. Så jag har svårt att ta in allt som händer just nu.
SOFIE LÖWENMARK OCH LARS JONSON
Hur ska man finansiera en journalistisk nischsajt som granskar demokratiskadlig islamism?
Vi har som många andra försökt att lösa tre frågor: vi vill att nyheterna ska vara tillgängliga för alla, vi behöver intäkter för att överleva och vi vill inte ständigt be er om stöd och pengar.
Därför har vi landat i en möjligen udda konstruktion som vi i alla fall vill ge ett försök:
en frivillig prenumerationslösning.
Det kostar 185 kr per år att prenumerera på Dokus nyheter (dvs. drygt 14 kr per månad exkl. mervärdesskatt).
Den som vill stödja oss med mer eller mindre än så får själv knappa in Swishnummer 123 126 05 12 och belopp.