Upplevda kränkningar mot islam utgör terrorhot i Norge

Hotet från islamistisk extremism består, skriver den norska säkerhetspolisen PST i sin riskbedömningsrapport för 2022. Vid sidan om terrororganisationerna IS och al-Qaidas ideologi kan upplevda kränkningar mot islam och mot muslimer motivera enskilda individer att begå terrorattentat i Norge. 

Det islamistiska terrorhotet bedöms vid sidan av det högerextrema fortfarande utgöra det största hotet mot Norge enligt den norska säkerhetspolisens (PST) riskbedömningsrapport för 2022. 

Hotet om terror kommer från individer som antingen är inspirerade av terrororganisationers ideologi och budskap eller som mobiliseras av upplevda provokationer, skändningar eller förtryck av den islamiska religionen och mot muslimer.

PST bedömer att det fortfarande pågår radikalisering till islamistisk extremism i en mindre skala och att det av den anledningen inte förväntas etableras några organiserade extrema islamistiska grupper i Norge under 2022 men däremot att en del enskilda individer kommer att radikaliseras. 

Radikaliseringen sker till stor del online genom nätverk och krypterade plattformar där användare kan agera och kommunicera anonymt. Via den typen av nätverk utvecklar deltagarna det förtroende som behövs för att stödja och planera terroristaktiviteter. Nätverken används för att dela extremistisk propaganda men också för direkta instruktioner om tillverkning av hemgjorda sprängämnen och övrig vägledning för att genomföra ett attentat.

Allt yngre individer deltar i onlinenätverken, vilket delvis kan bero på att en hel del av den islamistiska propagandan är utformad för att tilltala en yngre publik. PST skriver om hur barn i 12-årsåldern exponeras för radikalisering i extremistiska transnationella onlinenätverk och påpekar att en 16-årig pojke stod bakom och dömdes för ett avvärjt islamistiskt terrorattentat i Norge under föregående år.

Vid sidan av internet pågår radikalisering genom personlig kontakt i individernas egna sociala kretsar. Inom familjer, bland vänner, i fängelser och en del religiösa arenor och på asylboenden. 

En del kretsar i Norge hjälper dessutom till med att sprida föreställningen om att religionen islam strider mot Norges livsstil och kultur. Personerna i den sortens kretsar har ofta ett tvetydigt förhållande till användningen av våld, även om de ger intryck av att vara icke-våldsamma. Erfarenheten visar att deltagandet i sådana kretsar ibland kan tjäna som en inkörsport till extrem islamism.

Upplevda kränkningar av islam utgör troligt attentatsmotiv 

PST skriver att antalet islamistiska attentat runt om i Europa har minskat mellan åren 2017 och 2021 men påpekar samtidigt att ett antal attacker under perioden har avvärjts i flera länder inklusive i Norge. Hotläget kan förändras snabbt beroende på olika former av incidenter i Norge och utomlands. 

Vissa händelser och situationer som upplevs som förolämpningar mot religionen islam och mot muslimer kommer att bidra till radikalisering och göra det lättare att motivera terrordåd. Under 2020 utfördes flera terroristattentat i Europa som svar på uppfattade överträdelser och kränkningar.

Den typen av händelser och incidenter ökar risken för radikalisering och terrorplanering vid bred bevakning i traditionell media och på sociala medier, kompletterat med informationsspridning via extremistiska nätverk på nätet, skriver PST. Det kan ta lång tid från förolämpningen till hämndaktionen.

Internationell utblick

PST bedömer att det ideologiska budskapet om att västvärlden bedriver ett krig mot islam fortsätter att hetsa individer i flera västländer till att planera terrordåd, och anhängare i väst av terrororganisationer kommer att fortsätta att sprida och producera både ny och gammal extremistpropaganda med syftet att hetsa mottagarna.

Det finns flera aktiva extrema islamistiska nätverk runtom i Europa. Nätverken inkluderar återvändare, utländska krigare, dömda terrorister som avtjänat sina straff och de som fortfarande gör det. Det faktum att norska extremister har kontakt med människor genom dessa nätverk har en negativ inverkan på hotbilden i Norge.

PST bedömer att Norge fortsatt kommer att betraktas som en fiende av terrororganisationerna, men inte som ett högprioriterat mål för terrorattacker.

Situationen i Afghanistan bedöms ha en begränsad påverkan på hotbilden från extrema islamister mot Norge. Tillbakadragandet av militära styrkor från Afghanistan och Syrien har försvagat det västerländska militära engagemanget som ett incitament för radikalisering och terrorplanering i väst.

En del extrema islamister i Norge skulle vilja delta som utländska krigare i Afghanistan och andra länder, men för 2022 förväntas lokal och regional rekrytering till den sortens konfliktområden snarare än rekrytering från länder i väst. PST påpekar dock att även ett litet antal utländska krigare skulle kunna resultera i ett ökat fokus på västländer som mål för terroristattacker.

Mest troligt med en ensam attentatsperson mot civila eller symboliska mål 

PST bedömer att potentiella islamistiska terrorattentat i Norge troligtvis kommer att begås av enskilda individer som i sin tur varit i kontakt med andra inför dådet. 

De mest troliga målen bedöms vara civila folkmassor, institutioner, uniformerad polis och militär eller enskilda individer som uppfattats ha förolämpat religionen islam. Kyrkor, synagogor och andra religiösa mötesplatser anses också vara sannolika val av mål.

Gärningspersonen antas i första hand ta till enkla medel som knivar eller fordon eller anläggning av mordbrand. PST betonar dock att hittills avvärjda islamistiska terrorattacker visar att extremisterna fortfarande vill utföra attacker med skjutvapen och sprängmedel. 

I flera terrorattacker har attentatspersonerna själva velat bli dödade av polisen i anslutning till attentatet. Med anledning av det skriver PST att poliser därför måste förvänta sig att bli attackerade av en eventuell gärningsman.

SOFIE LÖWENMARK

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish: 1232570844, bankgiro: 5310-8924.