I dag publicerade Säkerhetspolisen sin årsbok för 2020. Myndighetens bedömning är sammanfattningsvis att säkerhetshoten mot Sverige kommer att fortsätta öka de närmaste åren och att den islamistiska miljön fokuserar på författningshotande verksamhet.
Säpos uppfattning är att risken för attentatshot är lika stor för den våldsbejakande högerextrema miljön som för den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. Det sammantagna attentatshotet bedöms vara fortsatt förhöjt. Hotet påverkas av händelser i omvärlden, skriver Säpo. Det finns ett gränsöverskridande terrorhot med internet som plattform för både radikalisering och uppmaningar att utföra terrorattentat.
Trenden från 2017 har varit en minskning av antalet genomförda terrorattentat i västvärlden. Den har brutits under 2020. Bedömningen är att det främsta attentatshotet skulle komma från ensamagerande personer med en ideologisk drivkraft och att det skulle genomföras med enkla medel.
Säpo lyfter i rapporten särskilt fram vad myndigheten kallar för författningshotande verksamhet, dvs. sådant som utgör ett hot mot demokratin och hindrar människor från att utöva demokratiska rättigheter. Inom ramen för den bedömningen beskriver Säpo vikten av att ”stötta myndigheter med kunskap i bedömningar av organisationer, aktörer, extremism och antidemokratiska miljöer som mottar offentliga medel genom bidrag från staten eller kommunerna”. Den grupp som för närvarande utgör störst problem í det hänseendet, som alltså bedriver demokratihotande verksamhet för skattemedel, är den våldsbejakande islamistiska miljön.
Säpo upplyser om att myndigheten under 2020 har medverkat till att fem utbildningsenheter har stängts ned, verksamheter som stått under inflytande av tongivande personer inom den våldsbejakande islamistiska miljön och som har bedömts ha haft som mål att segregera, rekrytera och radikalisera barn och unga.
Bortsett från att stängningarna har inneburit ett stopp på utflöde av pengar till verksamheterna har de också inneburit en minskad risk för att barn och ungdomar påverkas av personer som verkar för eller sympatiserar med våldsbejakande islamism.
”Det finns ett antidemokratiskt perspektiv i de här skolverksamheterna och det finns en risk för att skolan blir en plattform för radikalisering”, säger enhetschefen Fredrik Hallström i rapporten.
Säkerhetspolisen skriver också om individer som fått utvisningsbeslut på grund av att de bedöms utgöra ett säkerhetshot mot Sverige. Av ungefär 200 individer har endast en tredjedel kunnat verkställas. För övriga har verkställighetshinder stoppat utvisningarna.
Det innebär att en del av de personer som Säkerhetspolisen bedömer utgör ett säkerhetshot fortfarande befinner sig i Sverige och kan ägna sig åt säkerhetshotande verksamhet.
– Det är ett stort problem. Vi kan inte bara strunta i personer som utgör ett säkerhetshot för att utvisningsbeslutet inte går att verkställa, säger Susanna Trehörning.
– Det påverkar Säkerhetspolisens effektivitet, att vi behöver fortsätta lägga tid och resurser på att bedöma och rikta hotreducerande åtgärder mot de här personerna. Så länge de är kvar i landet kan de bedriva skadlig verksamhet, säger Fredrik Hallström.
Doku skrev nyligen om ett nytt sådant ärende.
SOFIE LÖWENMARK