Tidigare misstänkte IS-rekryteraren ska utvisas

Han har tidigare varit häktad misstänkt för terrorrekrytering men fallet ledde aldrig till åtal. Förra våren sattes han i förvar efter att Säpo ansökt om att han ska utvisas med hänsyn till rikets säkerhet. Regeringen fattade nyligen det slutgiltiga utvisningsbeslutet och denna gång föreligger inte verkställighetshinder. Ahmed har suttit förvarstagen i avskildhet på säkerhetsavdelning i närmare ett år. 

Ahmed Abdulkarim Ahmed Ahmed beviljades tillfälligt uppehållstillstånd som kvotflykting i november 1996 och permanent uppehållstillstånd knappt ett år senare. De senaste 18 åren har han levt i Örebro. 

Ahmed har varit verksam som imam bland annat vid Eskilstuna, Västerås och Örebro moskéer och har i en rad föreningar hållit föreläsningar för ungdomar om islam.

Sedan förra våren sitter 51-årige Ahmed i förvar i väntan på utvisning till Irak.

Säkerhetspolisen har i den ansökan som ligger till grund för utvisningsbeslutet redogjort för omständigheter som innebär att det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet att han utvisas. 

Häktades 2015 misstänkt för IS-rekrytering 

Ahmed har i sin roll som imam och predikant gått under ett flertal alias. Han greps första gången i juni 2015 efter en insats av Säkerhetspolisen i Vivalla i Örebro och han häktades som misstänkt på sannolika skäl för brott mot lagen om offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorverksamhet.

Enligt åklagaren hade han förmått ”ett betydande” antal personer att resa till Syrien för att begå terrorhandlingar. Rekryteringen skulle ha skett från hösten 2014 till våren 2015.”    

Nerikes Allehanda hade fått tag i dokument där det framgick att det skulle ha funnits flera avlyssnade samtal där rekrytering till IS diskuterades.

TT:S källor beskrev att mannen sedan många år varit känd för sina extrema åsikter och att han i privata sammanslutningar hyllat al-Qaida och försökt bedriva rekrytering dit, snarare än till IS, som kunde ses som konkurrent, och att han på senare tid hade predikat i en moské i Eskilstuna, men tidigare varit aktiv i en församling i Örebro. 

”Säkerhetspolisen har en tydlig bild av att det pågår radikalisering och rekrytering i Örebro. Tillslaget är en del i insatsen som görs mot den lokala rekryteringen. Säkerhetspolisen ser att det finns kopplingar till moskéer i Örebro och Eskilstuna. Moskéerna har fungerat som samlingspunkt” skrev Säpo i ett pressmeddelande.

Ahmed släpptes efter ett par veckor i häktet och efter att förundersökningen lagts ned ett par månader senare skrev han ett antal uppdateringar på sin Facebook. 

اسأل الله ان يفرج على جميع المسلمين المظلومين وان يفضح المنافقين أينما كانوا

Jag ber Allah att underlätta för alla förtryckta muslimer och avslöja hycklarna var de än är

Bland de som kommenterade och lyckönskade honom finns tre av de tidigare omskrivna utvisningsimamerna: Abo Raad, Fekri Hamad och Abdel Nasser El-Nadi (Abo Talal).

Åklagaren kommenterade då den nedlagda förundersökningen:

”Rent allmänt kan det vara svårt att bevisa den här typen av brott. De som rekryterats eller försökt bli rekryterade kanske inte är så pigga på att besvara frågor som kan vändas mot dem”

Året efter frisläppandet krävde Ahmed en halv miljon kronor i skadestånd från staten. I ansökan till Justitiekanslern skrev han via sitt juridiska ombud att han och hela hans familj ”blivit brännmärkta som terrorister i samhället” och att han själv förlorat sin anställning.

Greps och sattes i förvar våren 2020

Säkerhetspolisen fattade den 8 maj förra året beslut om att ta Ahmed i förvar. Beslutet verkställdes samma dag efter att han gripits i samband med ett besök i ett badhus med sin familj. 

Säpo ansökte några dagar senare hos Migrationsverket om att han skulle utvisas med stöd av Lagen om särskild utlänningskontroll.

I juni 2020 fattade Migrationsverket beslut om utvisning med stöd av LSU och skrev att säkerhetspolisen redogjort för omständigheter som innebär att det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet att han utvisas. 

Migrationsverket ansåg att det inte förelåg hinder mot att verkställa beslutet. Utvisningsbeslutet förenades med ett återreseförbud utan tidsbegränsning och ett beslut om att Ahmed skulle hållas kvar i förvar. 

Efter att Ahmed överklagat beslutet överlämnade Migrationsöverdomstolen i september ärendet vidare till regeringen med det egna yttrandet att regeringen bör fastställa Migrationsverkets beslut.

Regeringen avslog Ahmeds överklagande den 4 februari genom ett beslut undertecknat av inrikesminister Mikael Damberg.

Dessförinnan hade regeringen begärt en komplettering i frågan om det föreligger hinder mot att verkställa utvisningen. Migrationsöverdomstolen besvarade den begäran med att domstolen anser att det inte finns hinder mot att beslutet verkställs. 

Ahmed hade under en förhandling bett att regeringen skulle titta på hans ärende på ett ”riktigt sätt” och släppa honom fri. Han sa att Migrationsverket endast kortfattat motiverat varför han ska utvisas och han argumenterade för att Migrationsöverdomstolen måste göra en helt ny prövning. Han förnekade uppgifterna som riktades mot honom och menade att Säkerhetspolisen inte hade åberopat någon bevisning vilket förhindrade honom från att motbevisa anklagelserna. Han har vid upprepade tillfällen begärt att slippa sitta förvarstagen  och har varit beredd att underkasta sig anmälningsplikt. Trots att Ahmed bott i Sverige under 24 år har tolk från svenska till arabiska genomgående krävts under förhandlingarna.

Varit på Säpos radar under lång tid

Det råder sträng sekretess i ärendet, men från den omfattande akt som Doku delvis fått ta del av framgår via ett dokument från Ahmed juridiska ombud att han varit av intresse för Säkerhetspolisen långt innan han häktades misstänkt för terrorrekrytering 2015. 

Ombudet har begärt att få ut kopior från regeringen med förbehåll om att de ska få användas vid en ansökan hos Europadomstolen. Utöver de yttranden som gäller det aktuella målet har ombudet också begärt ut yttranden från Säkerhetspolisen från 2008 och flera tillfällen för åren framöver. 

Placerad i avskildhet på häktets säkerhetsavdelning 

När Ahmed kom till häktet i Huddinge i maj förra året placerades han på säkerhetsavdelningen på grund av ”säkerhetsskäl” och ett beslut fattades om att han skulle hållas i avskildhet:  

”För att hindra NN från att bedriva brottslig verksamhet och därmed upprätthålla säkerheten finner häktet det som nödvändigt att NN hålls avskild från andra intagna. Häktet Huddinge placerar därmed NN i avskildhet”

Inrikesminister Mikael Damberg har vid ett stort antal tillfällen fattat beslut om att Ahmed fortsatt ska vara förvarstagen.

Syrien-återvändare inneboende hos Ahmed  

På Ahmeds hemadress är en Syrien-återvändare inneboende. Det är en man som både reste till konfliktzonen och återvände till Sverige i ett tidigt skede. Han har varit skriven på den aktuella adressen under en lång tid. Doku känner inte till om mannen är en av dem som Ahmed tidigare misstänktes för att ha rekryterat.

Facebookgrupp till stöd för Ahmed 

Familjemedlemmar har startat en grupp på Facebook till stöd för Ahmed. En rad personer från den radikalislamistiska miljön ger i kommentarer sitt stöd till familjen och motsätter sig utvisningen, bland andra de tre utvisningsimamerna som nämndes ovan: imamen Muadh Zamzam, Hizb ut-Tahrirs framstående medlem Sayed Jalabi och Gävle moskés tidigare talesperson Ali Al-Ganas, som delat IS-propaganda. 

Ahmeds hustru uppmanar andra i gruppen att skriva direkt till Säpo: 

”Jag vill be er syskon från hela mitt hjärta att ni som känner min man Ahmed Ahmed (Abo Abdallah) eller har träffat honom eller haft något med honom att göra att skriva eran uppfattning om honom till denna länk (länk tips till Säkerhetspolisen) 

Ahmeds juridiska ombud har vänt sig till Europadomstolen i utvisningsfrågan. Ahmed har möjlighet att ansöka om att Europadomstolen ska framställa en begäran till Sverige om att tills vidare stoppa utvisningen, och om det sker krävs det synnerliga skäl för att Sverige inte ska följa den begäran. 

Doku har utan framgång sökt Ahmeds juridiska ombud och Säkerhetspolisen som avböjt att kommentera.

SOFIE LÖWENMARK