Nathan Benoitzon, 44, var en av de första jihadister som reste från Sverige för att ansluta till en väpnad islamistisk grupp i Syrien. Nu åtalas han för folkrättsbrott.
Det är tack vare journalisten Per Gudmundson som åklagaren kunnat komma så långt i utredningen om folkrättsbrott gällande den misstänkte Nathan Benoitzon att åtal nu väckts vid Blekinge tingsrätt. Per Gudmundson följde och rapporterade om de första Syrienjihadisterna från Sverige på sin blogg, och en stor del av åtalet bygger på bild- och filmmaterial som Gudmundson samlat in.
Åklagaren har även fått tillgång till material som den brittiska polisen beslagtog från Benoitzons dator efter att han gripits 2014 på Heathrows flygplats. Han utreddes då för terrorism i Syrien men friades i en rättegång.
När Nathan Benoitzon reste till Syrien i början av oktober 2012 hörde han till den första grupp jihadresenärer från Sverige som reste till konflikten. Det handlade om ett tiotal personer från Göteborg. Vid den tiden hette han Bherlin Gildo, och la under sin vistelse i Syrien själv ut bilder och filmer på såväl sin privata facebooksida som på en sida som tillhörde jihadistgruppen Kataib al Muhajedin, varifrån många senare anslöt till IS.
Nathan Benoitzon fanns enligt Säkerhetspolisen även med i den första propagandafilmen på svenska från 2012 som uppmanade människor att resa från Sverige till Syrien och strida.
Det som enligt åklagaren utgör folkrättsbrott är filmer och bilder som Benoitzon publicerat där han ”låtit sig fotograferas och filmas stående med foten invid en målsägandes huvud, gjort segertecken, uttalat kränkande och nedsättande tillmälen mot målsäganden samt låtit sig fotograferas med tre målsäganden och hållit/riktat ett vapen mot dem.”
Enligt åklagaren har fotografierna och filmerna tagits i syfte att spridas som en del i den väpnade gruppens krigspropaganda på internet, och Benoitzon ”har själv eller tillsammans och i samförstånd med andra publicerat materialet på internet och kommenterat bilderna på ett nedsättande vis.”
Målsägandena, varav en har kunnat identifieras, är enligt åtalet att anse som skyddade personer eftersom de vid tidpunkten för gärningen var försatta ur stridbart skick såsom sårade eller avlidna alternativt eftersom de var civila.
I förhör nekar Nathan Benoitzon till brott. När polisen frågar honom varför han ställde sig bredvid en död person svarar han att ”alla började ta kort på honom”. På frågan om även han tog kort svarar han ”jag tog bara ett kort”. På frågan om varför de tog kort på en civilklädd person svarar Nathan ”ingen aning, han kunde vara soldat för att han var där”, och ”när jag kom dit han var redan död”.
Det här är andra åtalet för folkrättsbrott gällande personer från Sverige som anslutit till jihadistgrupper under konflikten i Syrien. I mars dömdes Lina Ishaq, 49, till sex års fängelse för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott för att ha medverkat till att hennes minderårige son rekryterades som soldat.
MAGNUS SANDELIN
Läs även: Säkerhetspolisen betalade jihadistens flygbiljett hem