Bröderna Alhasani ska utvisas efter dom i hovrätten
De två bröderna Mohamed och Amer Alhasani utsatte tillsammans med andra islamistiska extremister Josef för tortyr och skendränkning för att försöka tvinga honom att säga att han är Säpoagent. Fallet fick medial uppmärksamhet i våras. Doku kan nu berätta om hur ideologisk splittring bland radikala islamister kan ha haft betydelse för fallet.
Kvinnan som rastar sin hund mitt i natten blir Josefs räddning. Klockan 00.57 den 17 september 2020 får polisen larm om att en man ska hållas fången i en lägenhet på Meteorgatan i Bergsjön i nordöstra Göteborg. Mannen, som befinner sig på andra våningen i det tre våningar höga hyreshyset med gult tegel, har genom en liten öppning i köksfönstret lyckats få kontakt med kvinnan. Han har endast kalsonger på sig, och hon tror först att han skämtar när han förklarar sin situation, men då vänder han sig med ryggen mot fönstret och visar henne de bakbundna händerna.
Polisens bilder.
Ungefär så börjar den historia som tidningarna berättade i våras om en kidnappning i Göteborg med inslag av tortyr, utförda av personer med kopplingar både till våldsbejakande islamism och gängkriminalitet. Detaljerna som framkommer i polisutredningen är fruktansvärda i sin hänsynslöshet, och historien blir inte mindre intressant av att det finns kopplingar till bland annat IS.
Men det finns ytterligare en aspekt i sammanhanget som inte har berättats, och som skulle kunna ge en djupare förklaring till händelseförloppet. Vi återkommer till det.
Josefs räddning den där natten för två år sedan hade föregåtts av timmar av misshandel och tortyr mot honom. På kvällen hade han blivit inlurad i en bil av några yngre män, de hade kört runt med honom i stan och sedan hade han fått en huva satt över huvudet. När bilen till slut stannade hade han blivit utdragen och ledd uppför trappor och sedan in genom en dörr. Där hade gärningsmännen tagit av honom huvan, och Josef kunde se att han befann sig i en lägenhet som preparerats med plast för att skydda golv och fönster.
De hade sedan satt honom på toalettstolen i badrummet och använt buntband för att binda hans händer och ben. Han hade blivit slagen i ansiktet och under knivhot dragits ner på duschgolvet. Där hade de sagt åt honom att erkänna att han var Säpoagent.
Men Josef erkände inget.
En av männen skar då upp Josefs t-shirt med en kniv. Han drog av honom hans byxor, tryckte ner honom på golvet och sa: ”okej, nu skär vi halsen av honom!”
Men istället la mannen en handduk över Josefs ansikte. ”Ingen kommer att höra dig”, sa mannen och satte på duschen. Den blöta handduken smet åt runt Josefs ansikte och när han försökte andas drogs vatten ner i halsen. För polisen beskrev han senare att det kändes som att han skulle drunkna.
Han lyckades till slut skaka av sig handduken och skrika. De höll då för hans mun och sparkade honom i ryggen, innan de satte honom upp mot väggen. Efter en stund sa männen att de skulle gå ut och äta, så de drog åt banden runt hans händer och fötter ännu hårdare, och innan de gick tryckte de en blöt handduk i munnen på honom och tejpade för med silvertejp.
Efter att männen hade lämnat lägenheten kunde Josef få bort det som täckte hans ansikte, och med huvudet lyckades han öppna toalettdörren och hoppa försiktigt ut i lägenheten. Den var helt tom, bortsett från plasten. Josef var rädd för att hans plågoandar skulle komma tillbaka, men han fick upp köksfönstret lite på glänt. Där nere rörde sig en del människor, men ingen brydde sig om hans rop. Inte förrän senare lyckades han påkalla uppmärksamhet från den förbipasserande kvinnan med hunden.
Josef vet mycket väl vilka personerna som höll honom fången och torterade honom är, men i polisförhören dagarna efter händelsen säger han att det var för honom okända personer. Han ljuger om detaljer i sin berättelse för att polisen inte ska komma de skyldiga på spåren. Josef är rädd för att de ska hämnas.
En månad tidigare, i augusti 2020, hade de utsatt honom för en liknande sak. Då hade han blivit tvingad att följa med till en verkstadslokal i Partille utanför Göteborg. Där hade han blivit fastbunden vid en stol och misshandlad med knytnävar och en spade. Männen hade även då anklagat honom för att vara ”Säpoagent”, och dessutom för att ha tagit över 200.000 kronor, insamlade i moskéer för att befria IS-kvinnor i kurdiska fångläger. Männen ville att han skulle erkänna stölden, men inte heller nu kom något erkännande från Josef.
Efter att en av männen bakifrån dragit åt hans tröja så hårt om halsen att han inte kunde andas gav Josef upp.
”Det är hopplöst. Man undrar vad de kommer att göra? Till slut erkänner man bara. Jag fick ju erkänna något som jag inte hade gjort. Jag fick ju ta på mig skulden”, berättar Josef för polisen, men över ett år senare.
Gärningsmännen tvingade honom att upprepa sitt ”erkännande” på film. Därefter körde de honom till en lägenhet i Kviberg i Göteborg. Han fick inte lämna den förrän han hade ordnat fram de över 200.000 kronorna som de krävde av honom. Josef fick ta hjälp av släktingar i utlandet för att få ihop hela summan.
Det finns en bakgrundshistoria och möjlig delförklaring till varför Josef utsattes för de grova brotten, utöver att det skulle handla om en påstådd skuld. Det är inget som framkommer särskilt tydligt i polisens förundersökning, men det anas i Säkerhetspolisens yttrande i ärendet.
Där skriver Säpo dels att anklagelser om att någon är ”Säpoagent” är återkommande inom den våldsbejakande islamistmiljön, för att misskreditera eller frysa ut någon, eller att pressa någon på pengar. Säpo skriver också att våldsbejakande islamister legitimerar brottslighet genom att hävda att det riktas mot ”otrogna”. Det kan vara andra muslimer som har en annan tolkning av religionen.
Men en uppgift saknas i polisutredningen. Med Josef hade undertecknad kontakt redan för några år sedan i samband med ett journalistiskt jobb. Josef berättade då att han tar avstånd från IS, och därför ses av gamla vänner inom islamistmiljön och som sympatiserar med IS som ”en kafir, en hycklare och (…) förtjänade att dö”.
Beteckningen ”kafir” betyder just ”otrogen”.
Nästan ett år efter misshandeln av Josef i verkstadslokalen börjar hela härvan att rullas upp för polisen. Anledningen är att en av männen i extremistgruppen själv råkat i onåd hos de andra, och efter att i juli 2021 ha blivit misshandlad i ett skogsparti i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg och tvingats att på film erkänna att han, på liknande sätt som Josef tvingades erkänna, gjort av med en stor summa insamlade pengar som ska ha varit avsedda för fängslade IS-kvinnor i Syrien, så gör han en polisanmälan. Vi kan kalla honom Abdi, och det han berättar i förhören påminner mycket om Josefs historia.
”Att döda mig nu är bara ett sätt för dem att kunna ’komma närmare Gud'”
Ur polisförhör
Abdi säger att det finns en film som visar hur en man pressas på pengar, och syftar på filmen med Josef i verkstadslokalen. Samma pengar beskylls Abdi nu för att ha tagit.
”På filmen kan man se både Mohammed och Amer Alhasani. De är gärningsmän. Jag själv har varit delaktig i detta så att jag lägger denna information gör att jag själv också kan riskera fängelse”, säger Abdi till polisen, och tillägger att han valt att berätta för sin familjs skull:
”Dom är rädda. Och så gör jag det för att jag ändå är en ’död man’. Dom har spridit så mycket felaktiga rykten om mig, både i Sverige och utomlands. Det är så att för att döda mig nu är bara ett sätt för dem att kunna ’komma närmare Gud’. Jag är fri att dödas”, säger Abdi och menar att allt handlar om en ideologisk konflikt mellan honom och de andra.
”Jag vill inte göra det dom vill. Dom ser mig som en svikare och förrädare. Jag orkar inte mer”.
När Josef får veta att Abdi tänker prata med polisen så bestämmer han sig för att göra detsamma. Han säger att de som utsatte honom för tortyren och misshandeln ville få honom att erkänna att han var Säpoagent för att det skulle göra honom till en legitim måltavla:
”Syftet var att visa att jag var spion. Därför ansåg de att de kunde döda mig, utpressa mig. De kunde göra vad de ville.”
I början av den här hösten föll alltså domarna i hovrätten gällande de tre händelserna, och det blev fleråriga fängelsestraff för fyra av de inblandade. Totalt var fem män åtalade för att i olika utsträckning ha medverkat i brotten, och i hovrätten dömdes fyra av dem för brott som grov misshandel, grovt olaga hot, människorov, rån och försök till grov utpressning.
De två bröderna Mohamed och Amer Alhasani dömdes även till utvisning från Sverige. Dessutom dömdes en 24-årig syrisk medborgare och en 26-årig man.
Hovrätten friade Abdi för de händelser där han närvarat, i verkstaden och i lägenheten efteråt, då rätten ansåg att det inte finns tillräckligt stöd i utredningen för att han ska ha deltagit, tvärtom försökte han enligt rätten avbryta misshandeln av Josef.
Polisutredningen avslöjar inte bara ett brottsupplägg, utan ger också en unik inblick i hur ett våldsbejakande islamistnätverk i Sverige kan fungera. Den visar en grovt kriminell miljö där religionen utnyttjas för brottsliga syften och för att legitimera brutala angrepp mot personer som inte anses stå för rätt tolkning av islam. Utredningen tydliggör att det här är långt ifrån en homogen ideologisk miljö.
När Abdi i polisförhör ska beskriva hur resten av gruppen kom att vända sig emot honom så tar han upp samtal som bröderna Alhasani och de andra hade under Ramadan 2021, ett par månader innan han blev misshandlad i Biskopsgården.
”Det var mycket prat om pengar. Det pratades om hur man kunde ta pengar från olika personer, ’han är skyldig mig och han är skyldig mig’, och så vidare. Jag tänkte då att dom kommer att hitta på något på mig snart också. Om man redan kan snacka om andra vänner. Dom snackar ju skit om varandra hela tiden. Dom ljuger rakt av och förnekar det sen. Så jag lämnade dom vid Ramadan.”
Han beskriver hur de andra sedan slutade att prata med honom, och då förstod han att det snart var han själv som skulle bli drabbad.
”Jag tänkte då: ’Skydda dig själv, Abdi. Jag vet hur dom utpressar. Jag vet hur dom fungerar. Jag har själv närvarat vid det, sådana händelser. Jag vet hur dom sprider lögner bara för att trycka ner människor. Så jag tänkte: ’Snart är det min tur, lämna dom’.”
Abdi anses vara kunnig inom islam. Han berättar vidare för polisen att han började varna ungdomar på stan för personer som predikar kriminalitet, och som säger att de får en belöning i himlen om de stjäl från en svensk.
”Jag sa till ungdomarna: ’nej, det här fungerar inte. Koppla ej stöld och belöning’. Jag predika så och det kom fram till dom andra killarna i mitt gamla umgänge. Då slutade jag umgås med dom helt. Jag undvek dom för att jag fick reda på att dom snackade skit om mig. Dom hittade på att jag hade snott pengar och jag hade köpt hus i Syrien.”
Mohamed Alhasani, 27 år, pekas ut som ledaren i den aktuella grupperingen, som enligt Säkerhetspolisens utlåtande består av ett 15-tal personer som bor i Göteborgsområdet. Flera av dessa är kriminella. En del av dem har enligt Säpo också ”kontakt med terrorister och terroristorganisationer utomlands samt med personer i Sverige som tidigare deltagit i IS och andra väpnade islamistgruppers verksamhet i Syrien”.
”Eftersom Mohammed Alhasani är den mest lärda av dem inom Islam så får han den positionen. De gör ingenting utan att han godkänner det.”
Ur polisförhör
Säkerhetspolisen uppger också att vissa av personerna i grupperingen är knutna till kriminella nätverk som är inblandade i stadens gängkonflikter, nätverk med ett stort våldskapital och tillgång till vapen.
Enligt Dokus uppgifter är en 31-årig man som tidigt var misstänkt i målet men sedan avskrevs en så kallad ”IS-återvändare”. En annan man, som i egenskap av vän till ledaren Mohamed Alhasani förhörs av polisen som vittne, var 2011 misstänkt för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks vid Röda Sten i Göteborg.
I ett av polisförhören beskriver Josef hur Mohamed Alhasani på grund av sina kunskaper om islam fungerar som en ledare inom grupperingen, och ger religiös legitimitet till brott som utförs:
”De blandar Islam med kriminalitet. Eftersom Mohammed Alhasani är den mest lärda av dem inom Islam, så får han den positionen. Han är mest lärd. Om de skall göra något så frågar de honom: ’är det här tillåtet?’ De gör ingenting utan att han godkänner det.”
Men Mohammed Alhasani har också andra roller. Den vän till honom som polisen förhör berättar att Alhasani varit koranlärare för hans barn. Han är också känd för att medla i olika konflikter mellan muslimer, en självpåtagen roll som han använder när två trätande inte vill blanda in imamen.
”Man känner honom som en religiös person och förväntar sig att han kommer göra det rätta och kommer inte särskilja den ena för den andra. Han kommer att vara opartisk”, säger vännen, som också berättar att han blev ”chockad” när han fick veta att Alhasani gripits av polisen, då han inte känner till att han skulle ha någon kriminell bakgrund.
Mohamed Alhasani är inte heller sedan tidigare dömd för något brott. I ett samtal med Kriminalvården säger han att han tar avstånd från hot och våld.
Under hösten 2020 sattes han dock i förvar efter att Säkerhetspolisen ansökt om att han skulle utvisas enligt LSU, lagen om särskild utlänningskontroll, vilket Doku har rapporterat om tidigare. Säpo anser att han utgör ett hot mot rikets säkerhet.
Mohamed Alhasani är medborgare i Jemen, det land som han växte upp i. Till Sverige kom han och hans syskon för drygt tio år sedan. 2011 beviljades de permanent uppehållstillstånd i Sverige på grund av att deras föräldrar bor här. Något svenskt medborgarskap har dock varken Mohamed Alhasani eller hans bror Amer fått, på grund av Säkerhetspolisens avrådan.
Detaljerna för varför Säkerhetspolisen vill ha Mohamed Alhasani utvisad är sekretessbelagda, men i handlingarna finns en ledtråd. Hans advokat hade inför en domstolsförhandling begärt kompletterande bevisning gällande ett ”påstående att klaganden som koranlärare förespråkar en våldsbejakande tolkning av religionen”.
Dokus uppgifter visar att han har varit del av samma nätverk av våldsbejakande islamister i Göteborg som bland annat Vetenskapsskolans tidigare huvudman Abdel Nasser Elnadi, som även han fick ett utvisningsbeslut på sig efter ansökan av Säkerhetspolisen.
Mohamed Alhasani har stått som ansvarig för en rad koranskolor som föreningen Sveriges Förenade Muslimer i Göteborg har arrangerat. Under 2019 ledde han till exempel en kurs som under en månad pågick fem dagar i veckan, sex timmar per dag, och riktade sig till barn från åtta års ålder.
I oktober 2020 fattade Migrationsverket beslut om utvisning för Mohamed Alhasani, ett beslut som Migrationsöverdomstolen slog fast i december samma år. Domstolen ansåg dock, i likhet med Migrationsverket, att det för tillfället förelåg verkställighetshinder på grund av situationen i Jemen.
Mohamed Alhasani släpptes ur förvaret och fick istället anmälningsplikt hos polisen. Det var därför han var på fri fot och kunde delta i utpressningen av Abdi i Biskopsgården den efterföljande sommaren.
Nu har han alltså genom hovrätten ytterligare ett utvisningsbeslut på sig.
Mohameds bror Amer Alhasani, 26 år, har ett betydligt mer omfattande brottsregister. Han uppmärksammades i medierna första gången 2016 när han dömdes i Grekland till ett femtonårigt fängelsestraff för terrorbrott efter att ha försökt ansluta till Islamiska staten. Straffet halverades sedan, och han släpptes av oklar anledning fri och kunde återvända till Sverige.
Den person som han greps tillsammans med i Grekland var Mirsad Bektasevic, svensken som tidigare är dömd för att ha planerat ett terrordåd i Bosnien. Därefter har Amer Alhasani dömts för flera brott i Sverige, som stöld, försök till grov stöld och grovt häleri. Brotten har han bland annat begått tillsammans med andra unga män i den våldsbejakande islamistiska miljön.
I ett yttrande från Kriminalvården framgår att han saknar fullständiga gymnasiebetyg, förankring på arbetsmarknaden samt legal försörjning. Han uppger för utredaren att han har känt ett utanförskap i samhället.
Enligt yttrandet framkommer hos Amer också ”vissa attityder som stödjer kriminalitet och ett umgänge som delvis består av kriminella personer”. Amer bedöms av Kriminalvården också ha kopplingar till våldsbejakande extremism.
De fyra dömda männen är fåordiga i förhören, men nekar alla till de brott som de anklagas för. Mohamed Alhasani hävdar exempelvis att filmerna med erkännandena spelades in frivilligt av Josef och Abdi.
Flera av de dömda hävdar att de själva inte har någon koppling till IS men att både Josef och Abdi är tidigare IS-krigare, och att åtalet är en konspiration från dem för att de ska kunna bortförklara att de förskingrat pengar och kunna få stora skadestånd. Rätten avfärdar dock den förklaringen som en efterhandskonstruktion.
Josef har på grund av hot som han mottagit i samband med polisutredningen och rättegångarna haft personskydd och i perioder vistats utanför landet. Under förhandlingarna i tingsrätten deltog han endast via videolänk. I samband med tingsrättsförhandlingarna fick även åklagaren och enskilda poliser motta hot.
Doku har genom Kriminalvården sökt Mohamed Alhasani och Amer Alhasani för intervjuer, men ännu inte fått svar. Josef avböjer intervju och skriver att han har gått vidare och inte vill ha något med det som varit att göra. Vi har även sökt Abdi utan framgång.
Josef och Abdi är fingerade namn.
MAGNUS SANDELIN