Rapport från rättegången mot IS-häxan Fatosh Ibrahim

Under sin tid med IS i Syrien publicerade hon en mängd inlägg på sociala medier där hon på bilder poserar med halshuggna huvuden, döda kroppar och vapen. I inlägg som hon publicerade på samma sociala medier fem år efter att hon återvänt till Sverige hotade hon anställda vid socialtjänsten i Angered och hängde ut dem med namn och bild. Doku rapporterar från huvudförhandlingen i rättegången mot IS-återvändaren Fatosh Ibrahim.

Det är den 15 mars. Tingsrätten har kallat till förhandling i målet mot Fatosh Ibrahim, eller Fatin al-Mandlawi som hon hette tidigare. Hon är ett av tre syskon från Göteborgs nordöstra förorter som tillhörde Islamiska staten och som alla återvände hit. I media och dokumentärer är de ”terrorsyskonen”.

Hennes bror Hassan Al-Mandlawi dömdes till livstids fängelse för terroristbrott efter att polisen av en tillfällighet hittat en avrättningsfilm under en husrannsakan i ett narkotika- och utpressningsärende. Hennes yngre syster avled i sin lägenhet en tid efter att hon hade återvänt till Sverige med sin splitterskadade dotter. Systerns son omkom vid tre års ålder när han lekte med en handgranat som detonerade. Själv står Fatosh Ibrahim nu åtalad för krigsförbrytelser, hot och förgripelse mot tjänsteman och förtal.

Hon kommer under dagen att förklara för rätten att hon identifierar sig som häxa. Hon uppträder som just häxa och säljer förbannelser och trollformler på sociala medier. Där har hon också gjort hätska utfall mot personer som hon kallar för fiender.

– Witch vet alla vad det betyder och arab betyder arab, ja jag identifierar mig så, säger hon på åklagarens fråga. 

När förhandlingen ropas på är det mycket folk och stort säkerhetspådrag i Göteborgs tingsrätt. Men det beror inte på målet mot Fatosh Ibrahim. Interiörerna från Raqqa, halshuggna människor, hoten mot socialtjänstemännen och en IS-återvändare, som därtill ser sig som en häxa, lockar inte. Det gör i stället det uppmärksammade hedersmordet på Nadja Blom som inleds samma dag.

Utanför vår rättegångssal, nr 13, väntar därför varken journalister eller några åhörare med anknytning till den åtalade. Plötsligt kommer ett femtontal elever från Aranäsgymnasiet i Kungsbacka som ska tillbringa en halvdag i tingsrätten. De ställer sig i kö ovetandes om vad målet handlar om.

När förhandlingen inleds finns inte Fatosh Ibrahim och hennes ombud närvarande. Det visar sig att de i stället sitter i ett enskilt rum i tingsrätten och medverkar på skärm via videolänk. Det har tingsrätten beslutat om efter att Fatosh Ibrahim sagt att hon är hotad.

De två målsägandena från socialtjänsten som faktiskt utsatts för hot, därtill från en IS-återvändare, får däremot finna sig i att ta plats i salen vid sidan om åklagaren.

Fatosh Ibrahims brott ska ha begåtts mot två kvinnliga anställda vid socialförvaltningen i Angered efter ett beslut om att tvångsomhänderta hennes två barn. Hon anklagas för att ha uttalat hot per telefon och i en rad inlägg på Facebook, TikTok och Instagram. Där har hon publicerat tjänstemännens namn och bild tillsammans med uppmaningar om att de måste stå till svars och straffas. Hon har förolämpat kvinnorna för deras utseenden och beskrivit deras myndighetsåtgärder med barnen som lögner för att få till stånd ett omhändertagande. Hon påstår att tjänstemännen direkt eller indirekt är ansvariga för hennes systers självmord och hon pekar ut en av dem som någon som kidnappar muslimska barn.

Men den som tar del av domen i LVU-målet får en annan verklighet. Den beskriver en händelsekedja som varit allt annat än hastig. Barnen har varit föremål för socialtjänstens insatser under flera år och en mängd orosanmälningar har kommit in till myndigheterna över tid. Vid flera tillfällen har Fatosh Ibrahim erbjudits frivilliga insatser som hon valt att avbryta. En av tjänstemännen berättar om de många åtgärder som socialtjänsten tålmodigt vidtagit för att hjälpa familjen.

Den socialsekreterare som hoten och anklagelserna främst riktats mot ser tagen ut av situationen. Men när hon börjar berätta vad hon utsatts för gör hon det med stark och bestämd röst. Hon säger att Fatosh Ibrahim öste på med nedvärderande kommentarer mot henne under ett telefonsamtal och att ”inga bryr sig om mina IS-barn ändå”. 

– Sedan kallade hon mig för hora och sa att ”du ska få se din slyna, jag är inte färdig med dig, du ska få se vad jag ska göra.

– Med tanke på Fatosh bakgrund, med tanke på hennes instabilitet. Jag blev väldigt osäker på vad den här människan kan göra.

Socialsekreteraren berättar att hon varit sjukskriven under en tid och om att säkerhetsåtgärder satts in för henne och hennes familj. Hon understryker att den pågående LVU-kampanjen där en stor mängd människor som inte vill socialsekreterare väl bidrog, och till och med förstärkte, olustkänslan. Det gjorde också vetskapen om Fatosh Ibrahims bakgrund hos IS, rädslan för vad hoten faktiskt kunde innebära. Hon vågade inte åka spårvagn och både hon och kollegan hade GPS-larm hemma under en relativt lång tid.

Fatosh Ibrahim försöker se samlad ut när hon dyker upp på väggens skärm och förhöret med henne ska börja. Hon medger att hon varit arg under telefonsamtalet men minns inte mycket av det i övrigt. Hon nekar också till att ha publicerat några inlägg på sociala medier – det gör hon även efter att åklagaren påpekat att inläggen i detalj beskriver hennes egen biografi och ärende hos socialtjänsten och att de är skrivna i jag-form. 

Hon hävdar att det kan vara någon annan som vill sätta dit henne och säger att hon har många fiender eftersom folk i Angered känner till hennes bakgrund. Det är den sortens invändningar som domstolen är van att höra.

Efter lunchpausen inleds åtalet om krigsförbrytelser. Det innefattar en mängd bilder som Fatosh Ibrahim spred på sociala medier under tiden som hon befann sig hos IS i Syrien. Då hon kallade sig för Umm Fidah.

Hon berättar kortfattat om tiden före och efter att hon anslöt till IS.

– Jag var fastanställd som svetsare. Min bror ville att jag skulle åka till Syrien och hälsa på. Sedan blev jag fast där och fick inte resa hem. Det var 2012. IS kom 2013, någon gång i slutet där.

Men åklagaren låter sig inte övertygas utan påpekar att bilderna som hon publicerade inte ser ut att beskriva någon som hålls kvar mot sin vilja. Han nämner också foton från Fatosh Ibrahims bröllop under IS-tiden.

Foto: Polisen

– Jag var i området i fem år och jag var gift tre gånger, säger hon och fortsätter: Min första man dog innan IS existerade. Då var jag gravid. Det andra giftermålet blev jag lurad till. Jag har aldrig talat om det tidigare för jag skäms över det. Det tredje var med en man från Frihetsarmén i Syrien. Han är min sons pappa. 

Fatosh Ibrahims första make är den brittisk-pakistanske jihadisten Ibrahim Almazwagi. Han ingick i den brutala kretsen runt ”Jihadi John”. Hon gifte sig med honom i december 2012 strax efter att hon hade anlänt till Syrien. Han stupade som den första brittiske jihadisten i Syrien två månader efter bröllopet. Hennes senaste make sitter idag fängslad i Australien. 

När frågorna närmar sig tiden i Raqqa och de ifrågasatta krigsförbrytelserna svarar hon med kortfattade meningar:

-När IS bildades delades vår grupp i hälften och jag följde med till Raqqa. Jag ville vara kvar där min man var begravd men blev tvungen att följa med. Där hade kvinnorna inga rättigheter utan fick göra som männen sa. Bilderna la jag upp på Facebook, jag vet inte vad jag tänkte med. Jag var krigsskadad. Det var väldigt vanligt att se döda kroppar i Raqqa. Det var inte bara ISIS som dödade där utan också olika länders drönare. Döda kroppar var något normalt.

Hon fortsätter:

– IS hade inte ändrat något i koranen, det var media som ljög om det och det var bara det jag ville säga på Facebook. Jag var hjärntvättad i början, men sedan insåg jag hur de behandlade sina egna men också andra civila och det är ingenting jag tror på. Vi har alla gjort saker i livet som vi ångrar.

Vid flera tillfällen behöver vi åhörare lämna salen under kortare stunder. Det är när bilderna på halshuggna huvuden och döda kroppar ska visas upp.

Att vi ska behöva lämna salen för bilder som redan har varit publicerade på Facebook, och att de hotade socialtjänstemännen, men inte en IS-återvändande gärningsman, ska behöva vara närvarande personligen under förhandlingen, är det som jag tänker mest på när jag senare på eftermiddagen beger mig hem.

Åklagaren anser att Fatosh Ibrahim ska dömas till fängelse i sex till åtta månader. 

Dom meddelas den 29 mars.

SOFIE LÖWENMARK