Magnus Sandelin: Rimligt kalla MMRK extremister

Fallet med den terrordömde imamen Ali Berzengi är ett av de fall som organisationen Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, MMRK, har uppmärksammat och tar som exempel på att den svenska terroristlagstiftningen skulle vara en sorts ”raslagar” mot muslimer.

I januari 2012 intervjuade jag Ali Berzengi för en bok om jihadister i Sverige. Berzengi är dömd för terrorbrott i såväl tingsrätt som hovrätt för att ha skickat pengar till Ansar al-Islam, en terrororganisation som i Irak gjort sig skyldig till blodiga bombattentat med hundratals civila dödsoffer. Hovrätten ansåg att det var bevisat att Berzengi skickat 200.000 kronor till organisationen. Utöver skriftlig bevisning, bland annat i form av korrespondens mellan Berzengi och en person inom Ansar al-Islam, så pekades han i tingsrätten även ut av en medåtalad, som också erkände sig skyldig till att ha skickat pengar till gruppen. I målet förekom även en del hemligstämplad bevisning från amerikansk underrättelsetjänst.

Under intervjun 2012 mötte jag en artig och timid person, som propsade på att få betala min mat på den restaurang i Rinkeby centrum där vi satt. Han förklarade sig helt oskyldig till det han var dömd för. Sedan började han prata om Usama Bin Ladin, som han menade var ”en bra muslim”.

– Nej, han var ingen extremist. Det finns inga bevis för att han gjorde något dåligt. Usama Bin Ladins tankar är politiska tankar. Jag har inte sett något fel med det han säger, sa Ali Berzengi, och anklagade sedan mig och andra journalister för att inte ”förstå religionen”. Han menade att grupper som al-Qaida och Ansar al-Islam också är en del av den familj som alla muslimer utgörs av.

När förra demokratiministern, liberalen Birgitta Ohlsson, för några år sedan gav i uppdrag åt en utredare att ta fram en rapport om våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige, där såväl nazism som våldsbejakande islamistisk extremism skulle ingå, gick MMRK ut på sin facebooksida och anklagade Birgitta Ohlsson för att därmed ”likställa islam med nazism”.

2010 bjöd Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén in Ali Berzengi till ett seminarium för att prata om sitt fall. På samma seminarium var även Munir Awad inbjuden för att prata om hur förföljd han kände sig på grund av terroranklagelser, efter att ha gripits i Kenya och Pakistan för samröre med hårdföra islamister. Det var ett drygt halvår före han greps i Köpenhamn tillsammans med två kumpaner för nära förestående planer på att skjuta ihjäl danska journalister som hämnd för Muhammedkarikatyrerna.

MMRK:s presstalesperson under seminariet 2010 var Fatima Doubakil, som nu i veckan tillsammans med en annan MMRK-aktivist, Maimuna Abdullahi, har stämt ordföranden i Göteborgs kommunstyrelse, socialdemokraten Ann-Sofie Hermansson, för ”förtal med hatbrottsmotiv”. Skälet är att Hermansson enligt aktivisterna bland annat har kallat dem för ”extremister” på sin blogg. Att två offentliga och starkt profilerade debattörer på det här sättet stämmer en meningsmotståndare är ett ovärdigt sätt att försöka tysta inte bara Hermansson utan även andra kritiska röster.

Skärmdump från Facebook.

Man ska ha klart för sig att MMRK är en organisation med en liknande syn på islamistisk extremism som den Ali Berzengi gav uttryck för när jag träffade honom. Precis som Ali Berzengi sätter MMRK likhetstecken mellan det som de flesta kallar ”våldsbejakande islamistisk extremism” å ena sidan och islam å den andra. När förra demokratiministern, liberalen Birgitta Ohlsson, för några år sedan såg till att det togs fram en rapport om våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige, där såväl nazism som våldsbejakande islamistisk extremism ingick, gick MMRK ut på sin facebooksida och anklagade Birgitta Ohlsson för att därmed ”likställa islam med nazism”.

Det är i det sammanhanget som Maimuna Abdullahis uttalande i en debattartikel om att de från Sverige som rest till Syrien för att ansluta till Islamiska staten och liknande grupper är ”politiserade muslimer” ska förstås.

Det är även så man ska förstå varför MMRK:s engagemang för rättssäkerhet för muslimer i praktiken ofta innebär försvar för islamistiska terrorister och även samarbete med den hårt kritiserade brittiska organisationen Cage.

Att kalla dem som driver en sådan ståndpunkt för extremister är naturligtvis fullt rimligt.

MAGNUS SANDELIN
Redaktör för doku.nu

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish: 1236197065.