Terroristen försökte radikalisera sina medfångar

Mounir Dhahri, dömd för terrorplaner mot danska Jyllandsposten, har i fängelset hotat medfångar och även försökt radikalisera dem. Foto: Säkerhetspolisen

SNART SLÄPPS KÖPENHAMNSTERRORISTERNA FRIA.

Terroristen Mounir Dhahri har enligt Kriminalvården försökt radikalisera sina medfångar. Och hans kumpan Munir Awad bedöms ha en hög återfallsrisk i våldsbrott när han snart släpps ut. Om ett par månader friges de fyra män från Sverige som 2012 dömdes för terrorplaner mot danska Jyllandsposten. Doku har kartlagt deras tid i fängelset som kantats av slagsmål, hot och dåligt uppförande.

Anstalten Hall. Foto: Kriminalvården

I en skrivelse till Kriminalvården kommenterar en av de svenska terroristerna, Munir Awad, själv domen mot honom:

”Det påstådda brottet jag är dömd för var riktat mot Danmark, inte mot Sverige, har aldrig haft avseende att begå brott mot Sverige.”

Brottet som han och de tre kumpanerna dömdes för 2012 var dock synnerligen grovt.

Den 29 december 2010 slog tungt beväpnade poliser ur Danmarks antiterroriststyrka till mot en lägenhet i stadsdelen Herlev i nordvästra Köpenhamn. Tre personer från Sverige greps: Munir Awad, Mounir Dhahri och Omar Aboelazm. Samtidigt grep svensk polis en fjärde person utanför Stockholm som också ingick i cellen: Sahbi Zalouti.

Svenska Säpo hade efter ett tips under en längre tid bedrivit en intensiv övervakning av de fyra männen. Avlyssnade samtal avslöjade att männen planerade en massaker på journalister i det hus i Köpenhamn där tidningarna Jyllandsposten och Politiken håller till. Efter gripandena beslagtog dansk polis automatvapen med ljuddämpare, en pistol, ammunition och 200 plastband avsedda att användas som handfängsel.

Motivet för det planerade blodbadet var hämnd för Muhammedkarikatyrerna som Jyllandsposten publicerade 2005.

Lyssningstips: Terrorplanerna mot Jyllandsposten, P3 Dokumentär.

Dansk domstol dömde männen för terroristbrott. Straffet: tolv års fängelse och utvisning från Danmark på livstid. Efter ett par år i danskt fängelse fördes de fyra över till svensk kriminalvård. Enligt de svenska regler som gäller om villkorlig frigivning efter två tredjedelar av straffet kommer männen sannolikt att släppas ur fängelse den 29 december i år.

Doku har gått igenom handlingar från Kriminalvården för att på så sätt kartlägga männens tid i svenskt fängelse. Genomgången visar att åtminstone ett par av dem sannolikt fortfarande har en religiöst våldsbejakande övertygelse, och kan utgöra ett hot mot det svenska samhället när de släpps.

Munir Awad är den av de fyra som varit mest uppmärksammad i medier. 2007 greps han och hans fru i Kenya anklagade för samröre med islamisterna i Somalia. Två år senare greps de i Pakistan, enligt uppgift från en lokal guide på väg till en al-Qaidaledare i Waziristan i norra Pakistan. Munir Awad förnekade dock alla sådana anklagelser.

Hösten 2016 upptäckte Kriminalvårdens säkerhetsavdelning att Munir Awad vid upprepade tillfällen försökt att manipulera samtalslinjen när han ringt till sin fru, så att försök har gjorts att koppla samman samtal eller byta linje.

Under tiden i svenskt fängelse har Munir Awad i flera perioder suttit isolerad, vilket både haft att göra med hans påverkan på andra fångar men även att hotbilden från andra intagna mot honom själv bedömts ha varit stor.

Hösten 2016 upptäckte Kriminalvårdens säkerhetsavdelning att Munir Awad vid upprepade tillfällen försökt att manipulera samtalslinjen när han ringt till sin fru, så att försök har gjorts att koppla samman samtal eller byta linje. På det sättet befarade Kriminalvården att han försökt att komma i kontakt med personer som han inte hade tillstånd att ha kontakt med.

Hösten 2017 noterade personal på Munir Awads avdelning på fängelset i Tidaholm ”en ökning i religiös aktivitet” från bland annat honom. Man menade också att han ”försökt att påverka andra intagna på ett sätt som allvarligt stör ordningen och säkerheten”. Efter en utredning kunde man dock inte slå fast att han skulle ha gjort sig skyldig till misskötsamhet.

I en utredning från 19 februari 2018 skriver kriminalvården att han har ”ett kontaktnät bestående av radikaliserade individer”, och ”risken för att han återfaller i kriminalitet och våldsbrott” bedöms vara hög. När han några år tidigare begärde omprövning av ett beslut om att han skulle placeras i isolering  motiverade han det med bland annat följande:

”Jag anser att beslutet ni har tagit är helt ogrundat och jag skall med en rad argument förklara varför. Det påstådda brottet jag är dömd för var riktat mot Danmark inte mot Sverige, har aldrig haft avseende att begå brott i Sverige. (…) Jag kom frivilligt till Sverige för att avsona mitt brott samtidigt som jag kan vara nära min gravida fru och barn, jag har inga som helst onda avsikter.”

”Det påstådda brottet jag är dömd för var riktat mot Danmark inte mot Sverige, har aldrig haft avseende att begå brott i Sverige.”

Men det är inte bara om Munir Awad som det förekommer uppgifter om försök att radikalisera medfångar. Även när det gäller Mounir Dhahri, som var ledaren för terrorcellen, har vårdare på fängelset uppfattat sådana försök. I en dom från Förvaltningsrätten från 2016 framgår att han under en tid på Norrtäljeanstalten antecknats för försök att radikalisera sina medfångar, vilket ska ha skapat konflikter med dem. Dhahri själv tillbakavisade det påståendet.

I mars 2018 konstaterade anstalten Hall att han gjort sig skyldig till olämpligt uppträdande genom att påbörja böneutrop med hög volym. Han har även fått flera varningar under sina år i fängelse för att ha dödshotat både personal och medfångar. ”Jag svär jag ska döda dig vid Allah”, ska han enligt en rapport exempelvis ha uttalat till en medfånge 2014, samt ”bögjävel” och ”Jag ska knulla dig”.

I en dom från Förvaltningsrätten från 2016 framgår att han under en tid på Norrtäljeanstalten antecknats för försök att radikalisera sina medfångar, vilket ska ha skapat konflikter med dem. Dhahri själv tillbakavisade det påståendet.

Terroristen Sahbi Zalouti misshandlade en fångvårdare i somras. Foto: Säkerhetspolisen

Den tredje dömda terroristen, Sahbi Zalouti, har ådragit sig en lång rad varningar gällande arbetsvägran, olämpligt uppträdande, hot och våld, vilket bland annat har lett till perioder av isolering. Senast i somras, den 19 juli 2018, slog han en vårdare med handen över tinningen i samband med att han försökte frita en medfånge som hölls fast av vårdarna. Anstalten Saltvik polisanmälde händelsen.

Under våren varnades Zalouti även efter att ha deltagit i ett slagsmål på anstalten Halls gym. I ett svar till anstalten skrev han: ”Ni kan inte anklaga mig med falska anklagelser bara för att någon har en dold agenda eller för att någon har så starka hat mot mig och mot islam.”

I den utredning som Kriminalvården gjorde om Sahbi Zalouti hösten 2012 konstateras att ”risken för hot och våld bedöms som hög” och att han har ”narcissistiska personlighetsdrag”.

Den fjärde medlemmen i terrorcellen, Omar Aboelazm, har framförallt fått en rad varningar för arbetsvägran och olämpligt uppträdande under tiden i svenskt fängelse. Men innan han överfördes till Sverige rapporterade dansk press att åklagarmyndigheten upptäckt att han i det danska häktet sannolikt planerade nya terrordåd. I hans cell fann man bland annat recept på bomber, en lista över politiker från Dansk Folkeparti och en karta över pendeltågen i Köpenhamn. I den utredning som gjordes när han överflyttades till Sverige konstaterade Kriminalvården att han hade ”antisociala attityder” och en ”psykisk problematik med närhet till våldshandlingar”.

Doku har inte lyckats nå någon av de dömda för kommentarer.

MAGNUS SANDELIN

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish: 1236197065.