I en häpnadsväckande dom har Förvaltningsrätten i Stockholm slagit fast att konspirationsteorier om hur judar styr medier och domstolar inte är antisemitism. När domstolen förra veckan underkände MUCF:s beslut att dra in bidragen för Sveriges unga muslimer så visade man i domen samtidigt stor okunnighet om judehatets uttryckssätt, skriver Magnus Sandelin i en kommentar.
Den brittiska aktivisten och journalisten Yvonne Ridley anser att ”sionisterna” styr de brittiska medierna: ”The zionists have tentacles everywhere”, har hon uttryckt. Hon anser också att ”sionisternas giftiga tentakler” styr de brittiska domstolarna: ”For too long have we allowed the long, poisonous tentacles of Zionism and Islamaphobia to twist and weave their way into British courts.”

På sin hemsida har Ridley angripit den förre brittiske utrikesministern David Miliband för att han är jude. I ett tal har hon uttryckt beundran för jihadistideologen Anwar al-Awlaki. Hon har regelbundet valt att röra sig tillsammans med välkända antisemiter, som Malaysias förre premiärminister Mahatir Mohamadhon, och hon har jobbat för den öppet antisemitiska iranska statskontrollerade kanalen Press TV.
Det är en lång lista av väldokumenterat judehat och antisemitism som följer Yvonne Ridley, och hon har därför med rätta uppmärksammats av välrenommerade organisationer som Expo och Svenska kommittén mot antisemitism. Att judar styr såväl medierna som andra samhällsinstitutioner med sinistra syften är en klassisk antisemitisk tankefigur. Men nu har en svensk domstol i en häpnadsväckande dom slagit fast att detta inte är antisemitiska uttalanden.
Sveriges unga muslimer ser inte några som helst problem med att bjuda in Yvonne Ridley, som organisationen anser endast är kritisk mot Israel och ”den sionistiska väckelserörelsen”.
Förvaltningsrätten i Stockholm tog i fredags beslutet att organisationen Sveriges unga muslimer (SUM) lever upp till de krav på demokrati som rätten till statsbidrag förpliktigar, efter att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) först nekat organisationen bidrag och krävt att SUM ska betala tillbaka de pengar man fått för en del tidigare år. Som grund för MUCF:s slutsats låg en utredning av Sveriges unga muslimer som jag och ytterligare en konsult gjort. I utredningen framgår tydligt varför Yvonne Ridley, och en rad andra föreläsare som SUM genom åren har bjudit in, är antidemokrater/antisemiter/homofober etc.
Sveriges unga muslimer ser inte några som helst problem med att bjuda in Yvonne Ridley, som organisationen anser endast är kritisk mot Israel och ”den sionistiska väckelserörelsen”. I svaret till Förvaltningsrätten skriver SUM att hon inte har fällt en enda antisemitisk kommentar. Svaret i sig är en tydlig indikation på hur SUM ser på antisemitism. Men det som är särskilt illavarslande är att Förvaltningsrätten, under ledning av rådman Kerstin Andres, godtar SUM:s svar när det gäller Ridleys uttalanden.
Tyvärr stannar det inte vid bedömningen av Yvonne Ridley. Det är ett otvetydigt mönster att många av föreläsarna som SUM bjudit in genom åren står för allt annat än demokratiska värderingar. Men läsningen av Förvaltningsrättens dom är ett uppräknande av hur rätten lättvindigt köper Sveriges unga muslimers förklaringar och ursäktanden i fall efter fall. Ytterligare några exempel:
Den Hamas närstående palestinska aktivisten Azzam Tamimi bjöds in av SUM för att föreläsa 2013. Han har flera gånger lanserat antisemitiska konspirationsteorier, bland annat om att ”judiska pengar” kontrollerar amerikanska politiker och att det bakom ”Israel och sionismen” står en ”propagandamaskin som inkluderar majoriteten av amerikanska medier [och] den amerikanska filmindustrin”. Inför Förvaltningsrätten försvarar SUM Tamimi och hävdar att detta är legitim kritik, och inte antisemitism.

Den kanadensiska professorn Jamal Badawi bjöds in 2011. Han har bland annat försvarat självmordsbombningar och hävdat att demokrati inte är förenligt med islam. När SUM ska bemöta detta påstår de att länken till uttalandena som bifogats av MUCF inte fungerar, och att de därför inte kan bemöta det. Det är strunt, länken fungerar mycket väl. SUM menar också att MUCF kan ha förväxlat honom med någon annan, vilket också är en bortförklaring.
Förvaltningsrättens kommentar till bland annat dessa förklaringar från SUM är att de ”i stort är rimliga”.
Den amerikanske predikanten Yasir Qadhi, som bjöds in av SUM 2013, har gjort sig ökänd genom hätska uttalanden mot judar och homosexuella. I sitt försvar av honom hävdar SUM att Qadhi har tagit avstånd från tidigare antisemitiska uttalanden, men ingenting framkommer om de homofobiska som han har yttrat. Tvärtom visar en enkel googlesökning att Yasir Qadhi för bara ett par år sedan utreddes av en brittisk kommission för starkt homofientliga uttalanden.
Den svenske salafistiske predikanten Bilal Borchali har Doku nyligen porträtterat i en artikel. Han förespråkar en total efterlevnad av Koranen, och har bland annat varit mycket tydlig med att kvinnan måste lyda mannen. Borchali har föreläst flera gånger hos Sveriges unga muslimer och dess lokalavdelningar. När SUM ska försvara honom inför Förvaltningsrätten påstår de att han tvärtom arbetar för integration.
Förvaltningsrättens kommentar till bland annat dessa förklaringar från SUM är att de ”i stort är rimliga”.
När det gäller den brittiske hatpredikanten Kamal El-Mekki, som bjudits in av SUM eller dess lokalavdelningar 2012, 2013, 2014 och 2015 så hävdar Förvaltningsrätten felaktigt, och som en förmildrande omständighet å SUM:s vägnar, att han inte har bjudits in efter 2012.
Som ytterligare en förmildrande omständighet för SUM skriver Förvaltningsrätten att organisationen, enligt egen uppgift, samarbetar med Säkerhetspolisen. Det är en uppgift som ifrågasätts starkt av terrorexperten Magnus Ranstorp. På twitter skriver han: ”Ett sådant samarbete existerar inte. SÄPO har begränsad dialog med olika samfund men aldrig om sådana säkerhetsfrågor. Därför visar domstol okunnighet.” Förvaltningsrätten i Stockholm har däremot inte brytt sig om att ställa några följdfrågor till SUM om detta påstådda samarbete.

I en avslutande kommentar skriver Förvaltningsrätten att ”inga direkta kopplingar till odemokratiska miljöer har kunnat göras till SUM som förening.” Det är ännu en häpnadsväckande slutsats utifrån ett material som visar att flera av föreningens egna lokalavdelningar i sig utgjort just odemokratiska miljöer och varit ingångar till den salafijihadistiska miljön. I lokalavdelningen MKUC:s föreningsdator fann polisen propagandamaterial för al-Shabaab. MKUC:s förre ordförande åtalades för att ha planerat mord på konstnären Lars Vilks. Föreningen Södertörns muslimska studenter hade samarbeten med den öppet jihadistiska gruppen al-Taqwa ungdomsförening och IS-rekryteraren Idris Cheway. I styrelsen för Eskilstuna unga muslimer satt flera terrorsympatisörer som senare åkte till Syrien. Ordföranden för Islamiska ungdomsföreningen i Gävle var så sent som i januari 2018 IS-sympatisören Ali al-Ganas, släkting med Gävleimamen Abu Raad.
Dessa medlemsföreningar har fått del av de bidrag som staten betalar ut till moderorganisationen SUM. Att rätten hävdar att det inte finns direkta kopplingar mellan SUM och odemokratiska miljöer är därför helt obegripligt.
MUCF bör förstås överklaga Förvaltningsrättens dom, som bygger på en skrämmande okunnighet om antisemitism och en okritisk hållning till SUM:s olika bortförklaringar. Det kan inte vara meningen att skattepengar ska gå till att bjuda in antisemiter, homofober och kvinnohatare, eller att göda delar av den våldsbejakande islamismen i Sverige.
MAGNUS SANDELIN