Exmilitären: ”Jag utgör inget hot mot Sverige”

Han är exmilitär från Tjetjenien och anses av Säpo vara ett hot mot Sveriges säkerhet. Själv förnekar han kopplingar till såväl extremism som kriminalitet. Foto: Expressen

Enligt Säpo är han ett hot mot Sveriges säkerhet. Fem dagar i veckan måste han anmäla sig hos polisen.
– Jag kan förstå hur den svenska staten resonerar, att det är bäst att hålla ett öga på en sådan som mig, säger den tjetjenske exmilitären som pekas ut som en av de centrala personerna i ett kriminellt islamistiskt nätverk.
Nu kämpar han för att få sin vän, och en av nätverkets ledande personer, Viktor Gaziev fri.

Han kommer en halvtimme sent till intervjun och har sällskap med sin fru. Polisen hade hållit kvar honom längre tid än vanligt på grund av något papper som skulle kontrolleras, berättar han.

Han ska utvisas från Sverige, men eftersom beslutet inte kan verkställas på grund av risken att han utsätts för tortyr i Ryssland så måste han fem dagar i veckan, på speciella tidpunkter infinna sig på Norrmalms polisstation. 

Skälet, som framgår av beslutet, vilar på Säkerhetspolisens bedömning: att det finns risk för att han begår eller medverkar till terroristbrott.

Enligt en rapport från Försvarshögskolan så har han haft ”en framträdande roll inom kaukasiska takfirjihadistiska kretsar i Stockholm”, och ingår i det större kaukasiska nätverket med kopplingar till organiserad brottslighet och islamistisk extremism som Doku och Expressen granskat.

Det finns enligt Säpo risk för att han begår eller medverkar till terroristbrott.

Själv avfärdar den tidigare tjetjenske militären allt sådant, och tycker att Säkerhetspolisens bild av islamistisk extremism i Sverige är fel, att de målar upp en hotfull bild för att rättfärdiga sin verksamhet.

– Jag är inte en del av något sådant, och det finns ingen extremism i den kaukasiska gruppen. Det kan finnas personer från Kaukasus som begår brott i Sverige, men det betyder inte att alla ska stämplas. Vi tjetjener håller ihop, och vi vill visa att vi är öppna för kontakter med samhället. Om någon från Tjetjenien är misstänkt för brott eller av intresse för Säpo så är vi villiga att hjälpa till med fakta, säger han.

Samtidigt har han viss förståelse för att Säpo håller koll på honom.

”Jag kan förstå hur den svenska staten resonerar, att det är bäst att hålla ett öga på en sådan som mig”

– Jag kan förstå hur den svenska staten resonerar, att det är bäst att hålla ett öga på en sådan som mig med tanke den tidigare dom som finns på mig, och att jag har deltagit i stridigheter. Men jag har skrivit ett brev till Säkerhetspolisen att jag är beredd att prata med dem. Jag vill göra klart att jag inte utgör något hot mot det svenska samhället på något sätt. Jag har en stor familj med många barn, jag har inte tid med något annat, säger han.

LÄS: Jihadistiskt nätverk i Sverige knyts till rysk maffia

Han pratar lågmält. Han berättar om sin bakgrund, att han är född i Tjetjenien, har gymnasieexamen och gjorde militärtjänst i den dåvarande sovjetiska armén. Ungefär ett och ett halvt år efter att han muckade så startade det första tjetjenska kriget och under åren deltog han på den tjetjenska sidan mot de ryska styrkorna. 

”Jag vill göra klart att jag inte utgör något hot mot det svenska samhället på något sätt. Jag har en stor familj med många barn, jag har inte tid med något annat”

2007 kom han till Sverige med sin familj för att söka politisk asyl. Ett år senare fick han dock avslag på sin ansökan från Migrationsverket. 

Och 2011 blev det klart att han skulle utvisas. Men exmilitären flydde från Migrationsverkets förvar i Gävle. 

– Att bli utvisad skulle innebära döden för mig, så jag hade inget annat val än att fly därifrån, det var en desperat åtgärd, säger han.

Efter några dagar kom sonen till förvaret maskerad tillsammans med några vänner och fritog honom genom att rikta ett pistolliknande föremål upp i luften.

Från förvaret kunde han ha kontakt med sin äldste son på telefon, berättar han. Efter några dagar kom sonen dit maskerad tillsammans med några vänner och fritog honom genom att rikta ett pistolliknande föremål upp i luften. 

Först ett halvår senare hittade polisen honom i en lägenhet i Gävle. Där fanns också en pistol av märket Springfield, ett automatvapen av märket Zastava, ammunition och tre sprängpatroner. Den tjetjenske ex-militären dömdes för grovt vapenbrott till fängelse i ett och ett halvt år.

Vad skulle du använda vapnen till?, frågar vi honom.

– Självförsvar. Det finns en massa förrädare bland mitt folk. Jag skulle också använda vapnen för att förhindra en tvångsutvisning, det är lättare för mig att avtjäna ett fängelsestraff i Sverige än att utvisas.

Efter avtjänat straff blev han skyldig att anmäla sig regelbundet hos polisen. Säpo hade samtidigt uppsikt över honom. Den 17 oktober 2014 upprättade Säpo en anmälan mot honom för brott mot terrorlagarna. 

”Jag skulle också använda vapnen för att förhindra en tvångsutvisning”

Han hade via chattar instruerat sin son, som då befann sig hos jihadistgruppen Jund al-Sham i Syrien, om hur han skulle gå tillväga för att spränga ett hål i muren till fängelset i Aleppo. Men det dröjde till den 1 juni 2015 innan pappan greps och anhölls. I februari 2017 kom tingsrättsdomen. Själva handlingarna ansågs bevisade, men inte kriteriet för terroristbrott, så han frikändes.

– Jag hade haft en vanlig dialog med min son. Han hade spelat in hur tillfångatagna kvinnor och barn ropade på hjälp från fängelset och jag fick höra det. Då kan man bara känna sympati och jag ville hjälpa dem att komma därifrån, säger han.

Några sympatier för jihadistgrupperna i Syrien säger han sig inte ha haft.

– Nej, jag är inte så insatt i gruppernas inbördes relationer, säger han och menar att han dessutom försökte få sin son att lämna området.

När Säkerhetspolisen gjorde husrannsakan i hans lägenhet såg man dock att en svartvit symbol, snarlik den som brukar användas av Islamiska staten och andra jihadistgrupper, prydde väggarna i flera rum.

När Säkerhetspolisen gjorde husrannsakan i hans lägenhet såg man en svartvit symbol, snarlik den som brukar användas av Islamiska staten

– Jag har symbolen i nästan varje rum i lägenheten. Jag fick klistermärken av en kille som jag träffade i moskén. Det föreställer en stämpel som profeten Muhammed hade på sin klackring, och är en symbol för islam. Problemet är att islamistiska grupper har lagt beslag på den och använder den i sina syften, men samma symboler kan användas i olika syften, säger han.

Samma dag som intervjun genomförs kommer beskedet om att Västeråsimamen Fekri Hamad har omhändertagits av Migrationsverket efter ansökan från Säkerhetspolisen, som vill att han ska utvisas. Tidigare har samma sak skett med Umeåimamen Hussein Al-Jibury och Gävleimamen Abu Raad och hans son. 

Den tjetjenske ex-militären säger att han var i Gävle och demonstrerade till stöd för Abu Raad några dagar efter att han tagits i förvar, och han var även med på demonstrationen i Stockholm den 18 maj till stöd för Abu Raad och övriga förvarstagna imamer. 

– Jag har aldrig fått intrycket att han tillhör någon extremistisk rörelse. Jag har aldrig hört att han har propagerat för våld eller terrorism, säger ex-militären och uppger att han känner Abu Raad sedan flera år tillbaka. Att de träffats i moskén i Gävle. 

”Om man vill stämpla Abu Raad som radikal islamist så måste man sätta samma stämpel på oss alla”

– Han uppmanar till ordning i samhället, och han har uppmanat muslimer till att gå och rösta för den sittande statsministern, vilket en person med extrema åsikter inte skulle göra. Om man vill stämpla honom som radikal islamist så måste man sätta samma stämpel på oss alla, säger han.

Blir du själv orolig för att utvisas från Sverige när sånt här händer?

– Vi förlitar oss på Allah, det är vår enda gud och vi förlitar oss på hans vilja, säger han.

LÄS ÄVEN: Jihadistiskt nätverk i Sverige knyts till rysk maffia

MAGNUS SANDELIN, reporter Doku
DANIEL OLSSON, reporter GT/Expressen