Samhällets kontroll över det informella banksystemet hawala brister. På det sättet förmedlas stora summor pengar från bland annat Sverige till utländska terrorgrupper, menar Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan. I våras tillsatte regeringen en specialistgrupp för att försöka komma tillrätta med problemet.
895 US-dollar, motsvarande cirka 8.700 kronor, skickades till den utpekade IS-koordinatorn Waleed Ahmed Zein i Kenya från en hawalabank i Göteborg i november förra året. Beviset är det kvitto som Doku fått tillgång till. Men överföringen i sig är inte ovanlig, menar terrorexperten Magnus Ranstorp som har granskat den typen av terrorfinansiering för Försvarshögskolans räkning.
-När vi gjorde vår egen undersökning så hittade vi kontaktpersoner som genom hawalasystemet förmedlade pengar direkt ner till IS.
LÄS MER: HÄR ÄR KVITTOT FÖR DE SVENSKA TERRORPENGARNA
Även om summorna som skickas vid varje tillfälle är ganska små så blir det sammantaget mycket pengar som överförs, säger han.
– I de här miljöerna finns det hur mycket pengar som helst. Det blottlägger att vi har rätt så stora brister i våra tillsynsorgan. Och just hawala är en av de svåraste verksamheterna att komma åt för det är så informellt. Men det kan också handla om pengar som ska användas i så kallat humanitärt syfte men som skickas till terrorgrupper. Även inom ramarna för 90-konton finns det inte tillräckliga kontrollmekanismer. Det behöver myndigheterna tänka till kring och uppmärksamma.
– När vi gjorde vår egen undersökning så hittade vi kontaktpersoner som genom hawalasystemet förmedlade pengar direkt ner till IS.
Hawala är ett informellt system för pengaöverföring som bygger på tillit och att skulder regleras i efterhand. Ofta saknas ordentliga verifikationer. Systemet är särskilt gångbart i länder där formella banksystem inte fungerar och är för fattiga människor ofta en livlina. Det används i stor utsträckning av personer bosatta utomlands som hjälper släktingar i sina gamla hemländer, till exempel Somalia, med pengar. Problemet med hawala när det gäller terrorfinansiering är enligt Magnus Ranstorp spårbarheten.
Omfattningen okänd
-Det blir nästan omöjligt att garantera spårbarheten så fort pengarna skickas ner. Det används för att det är ett lätt system men också för att undgå upptäckt. Samhället måste försöka reglera den här verksamheten, men det är inte lätt. Samtidigt måste man balansera mot det faktum att mycket av den somaliska diasporan är beroende av just den här typen av informella betalsystem.
Omfattningen av problemet med terrorfinansiering och annan kriminalitet genom hawalasystemet är okänt, men hawalaöverföringar har förekommit i ett flertal uppmärksammade rättsfall genom åren som gällt terrorism, penningtvätt och människosmuggling. Enligt Finansinspektionen, som utövar tillsyn över hawalabankerna i Sverige, så saknar majoriteten av de banker som är verksamma tillstånd, rapporterade Dagens Nyheter i en granskning i våras. Men det gäller inte den aktuella franchisekedjan Dahabshiil som förmedlade pengarna till Waleed Ahmed Zein. Den och andra godkända kedjor är förpliktigade att logga alla transaktioner och rapportera misstänkt brottslighet.
Regeringen tillsatte också i våras en specialistgrupp med representanter från en rad olika myndigheter för att just ta fram en strategi för att komma tillrätta med problemet. Enligt DN väntas en rapport från gruppen tidigast i höst.
Samtidigt är det svårt för en godkänd hawalabank att ha full kontroll om mottagaren vid tillfället inte varit känd för terrorkopplingar, som i det aktuella fallet med Waleed Ahmed Zein.
”24-åringen inte trovärdig”
Den 24-årige man i Angered som står som avsändare på kvittot som Doku har tillgång till är däremot enligt Magnus Ranstorp inte trovärdig i de svar som han ger i intervjun. Han ville till exempel inte uppge på vems uppdrag han skickade pengarna.
-Det är viktigt att poängtera att trovärdigheten är en viktig del i detta. Med all sannolikhet är det inte så att man bara ställer upp som en slags målvakt, och svaret han gav indikerar att han inte ville ge det här namnet eftersom det är känsligt, säger Magnus Ranstorp.
Doku har varit i kontakt med chefsåklagare Per Lindqvist vid riksenheten för säkerhetsmål som handlägger den här typen av ärenden men han avböjer att kommentera uppgifterna.
MAGNUS SANDELIN
