Svenska skattepengar skolade IS-terroristen

Haris Karichanin är en av de svenskar som fått studiemedel från CSN för att studera i Saudiarabien. Han anslöt senare till IS. Bild från Facebook.

Haris Karichanin skolades i Saudiarabien för svenska skattepengar.  Några år senare reste han till Syrien, anslöt sig till terrorsekten IS där han steg i graderna för att slutligen dödas i en riktad amerikanskledd attack.
Doku och Expressen kan i dag avslöja hur Syrienresenärer, islamistiska extremister och kriminella finns bland de som skolats med CSN-pengar på ett av Saudiarabiens beryktade universitet i Medina.
– Att skattepengar har gått till att finansiera sådant här är inte alls bra, säger Filip Ahlin, analytiker vid Försvarshögskolan.

Den 7 april 2016 är den amerikanske översten Steve Warren synbart nöjd över resultaten i den amerikanska insatsen mot IS i Syrien och Irak. I en tv-sänd presskonferens på Pentagons hemsida inleder han med att meddela att två framstående medlemmar av Islamska statens utländska styrkor dödats. Den förste han nämner är en Haris Karichanin från Norrköping.

– Nyligen i Bajar, Irak, slog vi till mot och dödade Haris Karichanin, känd som Abu Zubary al-Bosni, en svensk medborgare med bosnisk härkomst, säger överste Steve Warren och förklarar att Karichanin visat prov på god ledarförmåga inom terrorsekten:

– Han var en betrodd medlem bland de utländska krigarna.

Den 7 april 2016 meddelade den amerikanske översten Steve Warren att den svenske IS-medlemmen Haris Karichanin hade dödats i Irak. Bild från presskonferensen på Pentagons hemsida.

Doku kan tillsammans med Expressen avslöja hur Haris Karichanin skolades med svenska skattemedel på det strikt konservativa Medinauniversitet i Saudiarabien, där varken kvinnor eller icke-muslimer får studera. Enligt uppgifter från CSN, Centrala studiestödsnämnden, studerade han först teologi och senare arabiska vid universitetet, som beskrivs som ett prestigeuniversitet bland islamistiska fundamentalister inom den salafistiska inriktningen av islam: The Islamic University of al-Madinah al-Munawarah.

Och Haris Karichanin är inte ensam.

I juli 2017 avslöjade Dagens Nyheters reporter Niklas Orrenius att CSN finansierat 71 svenskars utbildning vid Medinauniversitetet i Saudiarabien. Avslöjandet fick stor uppmärksamhet och ledde till krav på lagändring.

– Medinauniversitetet är inte ett vetenskapligt lärosäte i vanlig mening. Det är en skola som utbildar missionärer, kommenterade Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, DN:s granskning då.

Idag kan Doku och Expressen presentera helt nya uppgifter om svenskarna som fått skattepengar från CSN för att studera vid Medinauniversitetet, och andra lärosäten i Saudiarabien. Och vart de tog vägen sedan:

  • För närmare hälften, 32, av de tidigare studenterna som CSN uppger har fått pengar för studier vid Medinauniversitetet, finns kopplingar till extremism och/eller misstänkt ideologiskt motiverad brottslig verksamhet.
  • Flera personer har uttryckt sympatier för Islamiska staten och varit delaktig i rekrytering till våldsbejakande islamism i Sverige.
  • För minst fem personer finns det, likt Haris Karicanin, bekräftade uppgifter om att de rest ned till konfliktområdet i Syrien. Ytterligare en handfull personer finns i gruppen obekräftade eller misslyckade Syrienresenärer hos Säkerhetspolisen. Skälen för varför de har åkt ner skiftar i gruppen.

Det här framgår av Dokus och Expressens egen kartläggning samt uppgifter som polismyndigheten fått fram efter att ha gått vidare med DN:s avslöjande och undersökt studenterna mot egna register, mot misstänkta aktiviteter och deltagande i extremistiska nätverk.

För närmare hälften av de tidigare studenterna finns kopplingar till extremism och/eller misstänkt ideologiskt motiverad brottslig verksamhet.

Doku och Expressen har varit i kontakt med både släkt och bekanta till Haris Karichanin. En släkting beskriver universitetet i Medina som lite av ett prestigeuniversitet bland radikala islamister vid den tid då Haris gick där: Hösten 2009 till våren 2011.

– Man känner till den skolan, alla som är mycket religiösa vill plugga på den skolan, säger släktingen och uppger att Karichanin själv berättade för bekanta att han körde ambulans mellan Irak och Syrien. Därför kom Pentagons presskonferens som något av en chock.

– När jag såg videon så förstod jag att de verkligen hade varit ute efter honom. Jag förstod inte att han var så viktig där, säger släktingen och menar att det i dag är lättare att förstå hur det kom sig att han steg i graderna.

– Det är många som åker dit som nyligen blivit religiösa och egentligen inte vet någonting om islam. Han kunde arabiska och han kunde islam. Då blev han till stor hjälp för dem, tror släktingen.

I en intervju i Norrköpings tidningar i januari 2010, med rubriken ”Haris studerar islam i Saudiarabien”, berättar Haris Karichanin själv om sin stökiga bakgrund och varför han vill åka till Saudiarabien för att studera. Enligt artikeln hade han bara godkänt betyg i tre ämnen i den svenska skolan. Att det var stökigt i skolan i Sverige bekräftar också Haris pappa som motsatte sig studierna i Saudiarabien.

– Jag är ateist, säger pappan och berättar hur han försökte få sonen att raka av sig skägget och söka kontakt med mer moderata moskéer.

I stället umgicks sonen i lokaler där han mötte mer radikala islamister, enligt pappan. När han intervjuas i Norrköpings tidningar har han redan studerat islam och sharia i Syrien och berättar hur han kom att återvända till Sverige ”som en ny människa”. Nu ville han studera vidare i Saudiarabien.

– Jag känner en belåtenhet i hjärtat. Behöver inga droger, ingen alkohol. Islam får mig att må bra, jag har märkt själv och även på andra muslimer att när man dyrkar Gud så mår man bra inombords. Oavsett vilka problem du har hemma, i skolan eller på arbetet, om du mår bra och känner belåtenhet i hjärtat är det värdefullt, säger Haris Karichanin i intervjun och beskriver kvinnoförtryck och terrorism som ”tvärtemot religionens egentliga lära.”.

Men efter studierna i Saudiarabien radikaliserades Haris snabbt. Han registrerades i slutet av 2012 som återinflyttad till Sverige. Året därpå fick han ett barn, men begav sig bara några månader efter barnets födelse i väg igen. Denna gång till krigets Syrien.

– Han ville göra jihad, och han ville väl göra någonting bra för muslimerna i Syrien. Men då visste han inte att han skulle gå med i ISIS, säger en släkting.

”Jag är terrorist mot Allahs fiender.”

Ett par månader efter att Islamiska staten utropat sitt så kallade kalifat i Syrien intervjuades Haris Karichanin av Expressens reporter Kassem Hamadè. Vid den tiden intervjuades han under pseudonymen Muhajir. Då är tonen betydligt hårdare än i intervjun i Norrköpings tidningar bara några år tidigare. Han berättar hur han först ville ansluta sig till al-Qaida men att valet senare föll på IS.

– Man kan inte bli muslim och samtidigt kämpa för att få ett demokratiskt land, sa Haris Karichanin.

– Att få leva under en riktig islamisk stat samt att utföra jihad är något jag alltid drömt om.

Han uppgav sig inte ha några problem med att den organisation han anslutit sig till klassats som terrororganisation.

– Jag är terrorist mot Allahs fiender, var hans kommentar.

Filip Ahlin är analytiker vid Försvarshögskolan.

Filip Ahlin är analytiker vid Försvarshögskolan och är överraskad över det höga antalet studenter som återkommer i extremistiska sammanhang. Han menar, efter att ha tagit del av Dokus och Expressens granskning, att det är tydligt att det finns en koppling mellan studier och fortsatt aktivism inom den islamistiska våldsbejakande miljön:

– Det är säkert olika från person till person hur mycket finansieringen till just det här universitetet har betytt. Men att uppenbarligen närmare hälften av de här personerna har kopplingar till extremism eller misstänkt ideologiskt motiverad brottslighet, att flera uttryckt sympatier för Islamiska staten och varit delaktiga i rekrytering till våldsbejakande islamistisk extremism och fem stycken åkt ner gör det i det närmaste osannolikt att inte studier vid den här skolan inte skulle ha någon roll i detta, säger han och menar att det är problematiskt att skattemedel gått till studier vid skolan.

Universitetet i Medina grundades av den saudiska kungafamiljen 1961. I Dagens Nyheters granskning från 2017 citeras hur den saudiska staten beskriver universitetets huvudmål som ”att sprida islams budskap över världen”. Och det är inte vilken inriktning av islam som helst. Det är en strängt reaktionär och fundamentalistisk tolkning inom salafismen, en inriktning av islam som strävar efter en återgång till hur den första generationen av muslimer levde.

Terrorgrupper som IS och al-Qaida räknas till ”salafistisk jihadism” medan den typ av salafism som lärs ut vid universitetet i Medina är en saudisk mer puritansk – om än fundamentalistisk – inriktning som i regel undviker politisk aktivism och öppet tar avstånd från terrorism. Trots det visar vår granskning hur flera kända IS-sympatisörer och jihadister studerat vid universitet för att kort efteråt radikaliseras.

Doku och Expressen har kartlagt dem som fått studiemedel av CSN för studier vid universitetet i Medina men också det tjugotalet personer som sökt sig dit och av olika skäl fått avslag på sin ansökan. En mindre grupp har också antagits till studier på universitetet men lyckats trygga studier från annat håll. Bland annat går det att få stipendier som bekostar resa och uppehälle medan saudiska staten kan skjuta till terminsavgiften.

En som själv uppgett sig ha studerat vid universitetet i Medina, men som inte återfinns i CSN:s listor över bidragstagare är en av Sveriges första Syrienresenärer.

Av de studenter som kan knytas till resor ner till Syrien finns uppgifter om en handfulls deltagande i IS verksamhet. Men där finns också andra. Ett namn som Doku och Expressen har kunnat identifiera hör till den gren av salafismen som öppet tar avstånd från IS, och han uppger själv i SMS att han arbetat med välgörenhet i Syrien. Samma man har också avtjänat ett fängelsestraff för grovt bokförings- och skattebrott.

– Inriktningen på den skolan brukar inte leda till så som det slutar för Haris. Det brukar ofta leda till en annan inriktning av islam. Det brukar inte bli så att de blir terrorister. Det är salafistiskt, men åt andra hållet. Inte krigs-salafism, säger en familjemedlem till en av de studenter som senare åkte ner till Syrien.

Nästan var femte person i materialet bedöms av polisen vara kriminellt aktiv.

Samtidigt visar polisens kartläggning att kopplingarna till allmän, icke religiöst eller ideologiskt knuten kriminalitet bland studenterna också är påtaglig. Nästan var femte person i materialet bedöms av polisen vara kriminellt aktiv.

En annan av de före detta studenterna, som läste i Medina 2015, häktades så sent som i februari i år för grovt vapenbrott och grovt olaga hot. Han förekommer i en radikal islamistisk miljö i en stad i Mellansverige.

Idag ger CSN inte längre bidrag för studier i Medina, Saudiarabien.

Bland dem som sökt medel från CSN för studier i Saudiarabien men fått avslag finns en man som varit en uttalad IS-sympatisör på sociala medier. Mannen dömdes förra året för väpnat rån mot en bingohall.

Efter avslöjandet 2017 om de svenska studenterna i Medina öppnade regeringen för att ändra lagen. Centrala studiestödsnämnden, CSN, har i dag fler möjligheter att neka studier vid vissa universitet. Sedan maj 2018 sker inte heller några utbetalningar av studiemedel för studier i Medina.

– Bland annat ska vi i dag bedöma utifrån om en utbildning anses vara diskriminerande utifrån antagningskrav och så vidare. Till exempel om en utbildning bara antar utifrån ett visst kön eller diskriminerar utifrån sexuell läggning, säger Henrik Strömberg Croné, utredare på rättsavdelningen på CSN.

Han menar att CSN inte hade hade möjligheter tidigare att vägra stöd till skolan.

– Vi har ett generöst studiestöd och man har möjlighet att studera i princip hela världen. Utifrån dåvarande bestämmelser är det svårt att se att vi hade kunnat göra någon annan bedömning. De tidigare bestämmelserna utgick enbart utifrån utbildningens standard, om den hade en godtagbar standard.

DANIEL OLSSON, reporter GT/Expressen
MAGNUS SANDELIN, reporter Doku

Fakta om salafism

Salafism kallas den fundamentalistiska trosinriktning inom islam som strävar efter en återgång till hur man tror att de första generationerna muslimer levde. Salafismen är i sin tur uppdelad i flera olika fraktioner, där skillnaderna ligger i metoden. Terrorgrupper som IS och al-Qaida räknas till ”salafistisk jihadism”, medan den typ som lärs ut på exempelvis universitetet i Medina är en saudisk variant som oftast lockar anhängare av en puritansk inriktning. De undviker politisk aktivism och tar öppet avstånd från terrorism. Det är dock, enligt en rapport från Försvarshögskolan, ofta en glidande skala mellan olika former av salafism. Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister, enligt rapporten.​