Islamiska staten är inte besegrat. Sedan kalifatets fall håller terrorgruppen på att omgruppera sig för fullt, och för varje dag som går frodas både IS varumärke och ideologi. Med hjälp av hängivna och medietekniskt drivna mediekollektiv och enskilda sympatisörer växer IS in i sin nya roll som global social rörelse. Medieforskaren Michael Krona ger här en analys.
Det territoriella område som var kalifatet, självutropat av Abu Bakr al-Baghdadi i Mosul 2014, har försvunnit. Det administrativa protostatsprojektet har slagits i spillror. Om vi tillåter oss likna IS kalifat vid en numera krossad glasruta med väldigt många vassa småbitar kvar går det att skapa en om än metaforisk men överskådlig bild av hur organisationen till viss mån ser ut. Bitarna som är kvar är vassa. Och även om det inte är varken ett uttalat mål eller ambition för IS högsta ledning att försöka återskapa kalifatet i den form det existerat under de senaste fem åren, så saknas inte strategier för att de vassa och utspridda delar som är kvar ska vara operationella och dödliga.
Tilltalet riktas brett. Sympatisörer och grupper världen över välkomnas genom trohetseder och handlingar. Det gäller även svenska IS-anhängare som tillsammans med andra supportrar vars hemländer ingår i den globala koalitionen mot IS återkommande uppmanas att slå till mot de otrogna på hemmaplan. Förteckningen över länder som betraktas som legitima mål utifrån deltagandet i koalitionen syns frekvent i organisationens propaganda och den nordiska närvaron är påtaglig.
Hassan Hassan, en av författarna bakom boken ”ISIS – Inside the Army of Terror (2015)”, skrev mot bakgrund av de senaste veckornas intensiva debatt om IS operativa förmåga och tillstånd den 3 Maj i Foreign Policy en text om IS nya geografiska fokus och antydde att organisationens förmåga att omgruppera sig med all sannolikhet kommer leda till fler och mer dödliga attacker runtom i världen. Den till synes relativt utbredda uppfattningen om att IS skulle vara besegrat med anledning av deras territoriella förluster i Irak och Syrien är inte bara direkt felaktig utan framstår även som provocerande mot bakgrund av hur IS de facto opererar. Det ryms sannerligen en paradox i att de regionala territoriella förlusterna inte fått några märkbara konsekvenser på det globala varumärket för IS.
Den till synes relativt utbredda uppfattningen om att IS skulle vara besegrat med anledning av deras territoriella förluster i Irak och Syrien är inte bara direkt felaktig utan framstår även som provocerande.
I det som kan kallas det virtuella kalifatet, IS och deras digitala supportrars budskap och diskussioner på diverse sociala och digitala plattformar, blir detta extra tydligt. På den krypterade appen Telegram – den huvudsakliga plattformen där IS centrala medieorganisation och dess supportrar agerar – finns de officiella kanalerna Nashir och Amaq News Agency kvar och publicerar regelbundet nyhetsuppdateringar, propagandafotografier och filmer. Och trots att publikationsfrekvensen gällande framförallt visuella propagandaprodukter drastiskt har minskat jämfört med föregående år, så är de dagliga nyhetssändningarna från IS egen radiostation Al-Bayan samt det periodiska nyhetsbrevet Al-Naba fortfarande intakta.
Men officiella nyheter och anspråk på attacker i all ära, det som sker mer under ytan och med hjälp av de sympatisörer runtom i världen och som i IS egna doktriner kallas ”media mujahideen” är långt mer anmärkningsvärt. Vi kan tala om en undervegetation i IS medieekologiska system som sedan kalifatets fall utvecklats i snabb takt.
Det som tidigare till stor del bestått av individuella anhängare som på öppna sociala plattformar som Twitter, Facebook och Instagram vidarebefordrat propaganda, länkat till Youtube-föreläsningar av hatpredikanter eller bara uttryckt stöd för IS ideologi, har successivt övergått i en substantiell formering och kollektivisering av digitala IS-anhängare.
En stor del av den IS-propaganda som rör sig på nätet är numera producerad och distribuerad av inofficiella grupper och mediekollektiv av anhängare.
Organisationen har länge haft officiella mediegrupper och organ som producerat propaganda, till exempel Al-Hayat Media Center, Al-Furqan och Al-Ajnad, och även om dessa fortfarande finns kvar så är en stor del av den IS-propaganda som rör sig på nätet numera producerad och distribuerad av inofficiella grupper och mediekollektiv av anhängare. Och det är i första hand på appen Telegram som denna undervegetation av medieaktörer går att följa. Förutom individuella sympatisörer som startar egna kanaler och i första hand vidarebefordrar propagandamaterial from IS officiella kanaler finns alltså också en förhållandevis stor mängd mediekollektiv och grupper som på olika språk regelbundet publicerar material med uttryckligt stöd till IS som organisation och dess ideologi.
Individer och ekonomiska förhållanden bakom dessa grupper är ofta svåra att identifiera men det innehåll som produceras och sprids på digitala plattformar proklamerar ett tydligt ställningstagande för IS och placerar dem i samma ideologiska hemvist. Utifrån ett medieperspektiv är det dessutom synnerligen intressant att analysera den innovation och detaljrikedom som präglar produktionen av medieinnehåll från dessa aktörer.
Muntasir Media är ett exempel på ett kollektiv som bland annat sprider videos, i det här fallet innehållande flera halshuggningar, designade för mobiltittande och marknadsför med uppmaning om att använda hörlurar och se videon vertikalt i en smartphone, allt för att förhöja användarens upplevelse av filmen.
Det finns också kanaler och innehåll som fokuserar på olika former av instruktioner till anhängare; instruktioner som kretsar kring allt från fysiska förberedelser för att genomföra individuella attacker, vapenträning och råd kring hur en knivattack ska genomföras för att maximera lidandet för offret, samt mer tekniska frågor om hur och på vilka plattformar anhängare kan följa ett visst mediekollektiv.
Även om kalifatets ideologiska betydelse i allra högsta grad lever kvar går det att se ett tydligt fokus på att utlokalisera terrorverksamheten och samtidigt sammanföra anhängare i virtuella gemenskaper.
IS globala intentioner efter kalifatets fall i Irak och Syrien speglas i stor utsträckning genom det prisma som organisationens medievärld erbjuder. Även om kalifatets ideologiska betydelse i allra högsta grad lever kvar går det att se ett tydligt fokus på att utlokalisera terrorverksamheten och samtidigt sammanföra anhängare i virtuella gemenskaper. Utöver IS officiella nyhetsorgan Amaq finns numera också till exempel Moata News Agency, men framförallt Ash Shaff News och Anis News Channel som regelbundet publicerar nyheter om organisationens verksamhet och attacker främst på engelska men också på bland annat franska och ryska.
Även om det finns översättningar till andra språk än arabiska också i IS officiella kanaler så är det främst genom den kollaborativa ansatsen och outsourcing av propagandadistribution på olika språk som gör organisationens globala räckvidd så omfattande. Genom att engagera sympatisörer och inkludera dem i mediearbetet stärks samtidigt gruppidentiteten och motivationen att delta i IS hybridkrigföring som inbegriper just informationsoperationer. Att dominera och vinna striden om utrymme och uppmärksamhet online är för IS en kärna i deras eviga kamp.
Utöver ovanstående exempel på sympatisörers aktiva deltagande i propagandaproduktion och spridning är ytterligare en viktig orsak till IS förmåga att upprätthålla och utveckla närvaro och berättelser online att budskapen är uppdaterade och refererar till pågående händelser.
Den senaste tidens utveckling, med till exempel striderna i Baghouz i Syrien och bombdåden på Sri Lanka under påskfirandet, används som verktyg för att underbygga positionen som den växande global social rörelse som IS numera vill framstå som. Mediekollektivet GREENB1RDS som regelbundet startar nya nationellt orienterade kanaler på Telegram på olika språk, publicerar ofta innehåll som anknyter till nutida händelser.
Budskapen är uppdaterade och refererar till pågående händelser.
När de officiella och ofta sofistikerade och effektburna videoproduktionerna som IS sedan 2014 gjort sig kända för i viss mån ersatts av mer amatörliknande filmer som produceras och sprids av ideologiskt sympatiserande mediekollektiv och individer online, säger det samtidigt något om hur organisationen fortsätter omgruppera sig.
Utifrån en medievetenskaplig kontext går det att konstatera att IS informationsoperationer numera decentraliseras i allt högre grad vilket i sin tur skapar incitament för sympatisörer att engagera sig än mer i de redan starkt ideologiska digitala miljöerna inom vilka de rör sig.
Nu har organisationen fått ny kraft på ett globalt plan, ny energi och för varje dag som går frodas både IS varumärke och ideologi.
Vilka konsekvenser denna strategi från en av historiens mest brutala och största terrororganisationer får framöver är svårt att spekulera i. Men det är tydligt att demokratiska samhällen och dess institutioner, inklusive säkerhetstjänster och akademisk forskning, behöver förhålla sig till den strukturella utbredning och facilitering av ideologi och våldsbejakande extremism som inte minst IS och dess anhängare sedan kalifatets territorium har förstärkt i den digitala miljön. För nu har organisationen fått ny kraft på ett globalt plan, ny energi och för varje dag som går frodas både IS varumärke och ideologi med hjälp av en större och mer precist organiserad aktivitet i krypterade appar där även personer bland de numera ca två tusen våldsbejakande islamister som finns i Sverige rör sig.
MICHAEL KRONA
Michael Krona är fil dr och Universitetslektor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö Universitet, och forskar sedan 2014 på IS propaganda och aktiviteter online. Han är redaktör och medförfattare till boken ”The Media World of ISIS” som utkommer på Indiana University Press i November 2019.