Stiftelsen Doku har kartlagt dem som reste från Göteborg
Stiftelsen Doku kan presentera en unik studie i samarbete med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet om de personer från Göteborg som anslutit till jihadistgrupper i Syrien. Vi har uppgifter om 71 personer som reste till IS och andra jihadistgrupper under början och mitten av 10-talet. Vi har kartlagt inbördes relationer och tagit fram data för de enskilda individerna om till exempel stadsdelar de bodde i, länder de invandrat från, skolresultat och eventuell kriminalitet före avresan.
Studien slår på många sätt hål på den gängse bilden av de personerna.
När Omar från Göteborg sköts under en strid i Syrien i november 2013 hade han en bunt sedlar i fickan. Sedlarna färgades röda av hans blod. Andra svenska jihadister som fanns med honom tog hand om sedlarna, och spred i sina nätverk sedan myten om att blodet efter martyren gjorde att de nu hade fått en underbar doft av mysk. Påsen med sedlarna transporterades ett par månader senare av en hemvändande jihadist till Omars föräldrar i Angered i Göteborg.
Omar hade rest till Syrien i juni 2013 för att ansluta till en väpnad islamistgrupp. Han var inte den förste i familjen som hade gjort det. I september året innan reste hans lillebror Khaled, och samma höst hade även hans tre kusiner Taha, Mostafa och Jonas åkt från Göteborg för samma ändamål.
Göteborg kom i mångt och mycket att bli centrat varifrån många radikaliserade människor under början och mitten av 10-talet reste för att ansluta till Islamiska staten och andra jihadistgrupper i Syrien. Härifrån åkte de första jihadisterna redan under sommaren 2012, och en strid ström skulle följa de närmaste åren.
Omars brödra- och kusinskara från Angered och Bergsjön är inte unik i det här sammanhanget. I det material om jihadresenärer från Göteborg som Doku har tagit fram framträder ett flertal grupper med två till fem bröder, och släktband mellan personer som reste är vanliga.
– Det är inte så mycket fråga om ensamradikalisering här utan det är verkligen något man gör ihop med människor som står en nära i livet. Studien bekräftar tidigare forskning om att man reser i kluster. Den dominerande bilden är att man är släkt, syskon eller är gifta och har barn. Jag misstänker att om vi hade haft möjlighet att gå utanför de öppna källorna så hade vi kunnat se att det även finns vänskapsband, säger Christer Mattsson, forskare och föreståndare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
Stiftelsen Doku har i samarbete med Segerstedtinstitutet tagit fram och bearbetat materialet om dem som reste från Göteborg. Underlaget omfattar 71 personer, varav 52 män och 19 kvinnor, som reste från Göteborg till Syrien mellan juni 2012 och juli 2015 med det bekräftade eller sannolika syftet att ansluta till någon jihadistgrupp med al-Qaidaideologi. Exakt vad var och en av individerna har gjort på plats i Syrien är inte helt klarlagt i samtliga fall, men personerna i underlaget har varit av intresse för svenska myndigheter av den anledningen.
Urvalet av personer baserar sig på uppgifter som härrör från olika källor: myndigheter, anhöriga, medier, sociala medier, personerna själva, etc. Stiftelsen Dokus medarbetare har arbetat med kartläggning av personerna från 2013 och framåt. Uppgifterna i underlaget har sedan kontrollerats mot olika myndigheter och arkiv för att få fram ytterligare information om individerna i de fall där det har varit möjligt.
Kartläggningen visar bland annat hur en del har vuxit upp i samma bostadsområden och gått i samma skolor. Det finns också starka familjeband mellan flera av dem. Mest framträdande är Bergsjön, där flera av personerna samtidigt gick i skolan. Totalt har 12 av de 71 personer som utgör studiens underlag gått på Bergsjöskolan.
Om det faktum att radikalisering och resande till en terrorgrupp ofta sker tillsammans med andra är en slutsats som inte skiljer sig från tidigare studier så finns andra slutsatser i den här studien som sticker ut. I rapporteringen har det ofta hetat att de flesta som reste till Syrien från Göteborg kom från de nordöstra stadsdelarna, som Angered och Bergsjön. Men Dokus/Segerstedtinstitutets material motsäger delvis den bilden.
– Här blir det väldigt tydligt att vi har ungefär lika många resande från Biskopsgårdsområdet, säger Christer Mattsson.
Även när det gäller uppgifter om skolresultaten så ger de en delvis annan bild än den som presenterats tidigare om de här personerna. Christer Mattsson påpekar att det funnits en diskussion om högutbildade personer, men underlaget visar att det framförallt handlar om personer med en misslyckad skolgång.
– Det finns bara en person av dessa som har en lite mer omfattande högskoleutbildning, medan väldigt många är så kallade drop outs. Så vi har en stark koppling till misslyckad skolgång, säger han.
31 procent av personerna i underlaget är dömda för brott innan de reste till Syrien, och där dominerar lindrigare brott som stöld, misshandel och ringa narkotikabrott. Enligt Christer Mattsson motsäger statistiken annan forskning som visar att kriminalitet ofta har föregått anslutning till IS och liknande grupper.
– En brottskarriär tycks inte ha varit ett trappsteg över den här extrema tröskeln som det är från att leva i Sverige och sedan ansluta sig till väpnad terrorism och krig. Det steget har man i stor utsträckning kunnat ta utan att man, vad vi kan se i registren, varit brottsaktiv i någon större utsträckning. Det är en påminnelse om hur snabb och kraftfull den här radikaliseringsvågen var som vi hade för tio år sedan.
Även åldern på dem som reste från Göteborg förvånar Christer Mattsson. Medelåldern ligger på 26,4 år men medianåldern är så låg som 23 år.
– Det är lägre än vad som har rapporterats i tidigare forskning. Tidigare har man pratat om att de här personerna är närmare 30. Anledningen till att medelåldern är högre är att vi har några personer som är lite äldre, men de är inte representativa för gruppen som helhet. Vi ser att det då ligger nära det kommunala uppföljningsansvaret. Det här är människor som samhället mycket väl hade kunnat jobba med om man hade känt till dem.
97 procent av personerna i materialet har någon gång varit folkbokförda i ett så kallat utsatt område och 61,7 procent är födda i ett annat land än Sverige.
– Studien är en påminnelse om vilken krutdurk vi har i utanförskapsområdena. Det finns destruktiva krafter som kan gå åt nästan vilket håll som helst. Redan för tjugo år sedan fanns grunden till mobilisering till nästan vilka destruktiva krafter som helst, så detta är något som finns och lever i de här områdena. Jag är rätt säker på att om det inte är gängkriminalitet eller IS så kommer det att vara någonting annat där man brukar våld och är likgiltig inför det egna och andras lidande och väl och ve, säger Christer Mattsson.
FAKTA: Utsatta områden och misslyckad skolgång
Dokus och Segerstedtinstitutets studie utgår från 71 personer som var skrivna i Göteborg vid utresan till Syrien. 52 är män och 19 kvinnor. Några slutsatser av materialet, utöver vad som framkommer i grafiken, är:
- Medelålder vid första utresa till Syrien: 26,4 år (samtliga), 26,5 år(kvinnor), 24,9 år (män)
- Medianålder vid första utresa till Syrien för samtliga: 23 år
- Antal som har minst en förälder som är född i ett annat land: 67 av 71.
- Medelålder vid invandring till Sverige (40 personer): 10 år. Medianålder: 8 år.
- Antal som någon gång varit skriven i ett utsatt område: 68 av 71.
- Antal som är dömda för brott före avresan: 22 av 71 (31%)
- Genomsnittligt meritpoäng efter nionde klass hos dem som gått i svensk skola (sammanlagda poäng dividerat med antalet lästa kurser): 7,7, av totalt möjliga maxpoäng 20.
- Antal av dem som gått i svensk skola och som saknar betyg i minst ett kärnämne efter nionde klass: 16 (av 42), 38%.
MAGNUS SANDELIN OCH ANNA-LENA LODENIUS